Elevantalet styr kostnaderna

Fortfarande går en majoritet av alla gymnasieelever i kommunala skolor. Men trenden mot att fler och fler väljer friskolor är tydlig. Läsåret 02/03 gick 90 procent av alla gymnasieelever i en kommunal skola. I år är andelen 75 procent. Det finns nästan lika många fristående skolor som det finns kommunala, det är dock vanligt att de fristående skolorna är mindre och har färre elever per skola.

Det finns också stora regionala skillnader. I  278 av Sveriges 290  kommuner finns minst en gymnasieskola:

• I fem av dessa finns endast fristående gymnasieskolor.
• I 273 kommuner finns alltså kommunala skolor.
• I totalt 118 kommuner finns det fristående skolor.
• Alltså, fler än hälften av kommunerna har endast kommunala gymnasieskolor.

Utbildning kostar

Internationellt sett har kostnaderna per elev ökat. Genomsnittsökningen i OECD är 34 procent mellan 2000 och 2008. Utbildningskostnaderna per elev stiger även i Sverige, men inte så mycket . Det beror på att vi redan lägger en stor andel av de totala utgifterna på utbildning och redan tillhör de länder inom OECD som satsar mest pengar på skolväsendet.

I Sverige går 4,3 procent av BNP till utbildning upp till och med gymnasienivå. Vi har absolut lägst andel utbildning av OECD-länderna som finansieras privat. Hela 99,9 procent finansieras via skattemedel. Genomsnittet i EU och OECD är 93,5 respektive 93 procent.

Hålla isär begreppen

En försumbar andel av utbildningen i Sverige bekostas alltså av privata medel. Den utbildning som betalas privat är den som bedrivs vid privatskolor. Det finns väldigt få privatskolor i Sverige. Däremot har Sverige sedan det fria skolvalet och friskolereformen infördes ett stort inslag av friskolor.

En friskola är en skola med annan huvudman än kommunen som via skolpengen får lika mycket för en elev som hans eller hennes utbildning hade kostat i den kommunala skolan. 

Huvudmannen kan till exempel vara en fristående skola, ett kommunalförbund eller en annan kommun än hemkommunen. Man kan alltså välja att gå i en så kallad friskola eller i en annan kommunal skola. De privata skolorna ingår inte i skolvalet och bekostas inte av elevens skolpeng.

Kontroll och kostnader

Alla skolor i Sverige står under samma kontroll hos Skolverket och Skolinspektionen.  Friskolorna följer samma regler som de kommunala skolorna gör, med ett undantag. När det gäller antagning av elever så kan friskolor basera sin antagning till grundskolan på kötid, syskonförtur eller närhetsprincip, de två senaste gäller också för de kommunala skolorna. När det gäller antagning till gymnasiet är grundskolebetygen avgörande.

Att fler och fler elever väljer friskolor innebär alltså inte att de offentliga utgifterna för utbildning krymper. Det som händer är att andra än kommunala huvudmän ger eleverna utbildning och får betalt via skolpengen. De totala utgifterna är som sagt relativt konstanta och ändras bara om antalet elever totalt sett stiger eller sjunker eller om själva skolpengen ändras.