Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har publicerat nya siffror som visar hur hög skatten på arbete är i de 34 medlemsländerna. Jämförelsen visar att Sverige tillhör de länder som sänkt skatten mest under den senaste tio åren. Från att ha legat nära 14 procentenheter över OECD-genomsnittet år 2000, har avståndet krympt till knappt 8 procentenheter.
Inte bara jobbskatteavdraget
Den enskilt viktigaste förklaringen till att Sverige närmat sig OECD-genomsnittet är naturligtvis införandet av jobbskatteavdraget. Men det är inte hela förklaringen. Om man tittar noga på diagrammet nedan ser man att skatterna på arbete — inkomstskatt och arbetsgivaravgift — började sjunka redan före 2007, då jobbskatteavdraget introducerades. Ett viktigt skäl till detta var den allmänna pensionsavgiften, som under denna period gick från att vara avdragsgill till att kompenseras fullt ut genom en skattereduktion.
Växlingen av pensionsavgiften, från att ha varit avdragsgill till att bli en fullständig skattereduktion, skedde successivt under åren 2000 till 2006. Totalt innebar det en skattesänkning på omkring 40 miljarder kronor. Det är faktiskt lika mycket som hela det första steget i jobbskatteavdraget.
Skatten på arbete för en genomsnittlig arbetstagare
Procentuell andel av arbetskraftskostnaden (lön + arbetsgivaravgift)
Källa: OECD, Taxing Wages
Diagrammet visar andelen skatt (inkomstskatt och arbetsgivaravgift) av arbetskraftskostnaden (lön plus arbetsgivaravgift) för en arbetstagare med en genomsnittlig lön.
Om du scrollar över diagrammet får du även upp information om förändringar gjorda i arbetsgivaravgiften, skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften och när jobbskatteavdragets olika steg genomfördes. Utöver dessa förändringar påverkar även förändringar gjorda i grundavdraget och brytpunkter för statlig inkomstskatt.
Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?
Skatten på arbete för en genomsnittlig arbetstagare
Procentuell andel av arbetskraftskostnaden (lön + arbetsgivaravgift)
| Sverige | OECD-genomsnitt |
|---|
| 2000 | 50,1 | 36,7 |
| 2001 | 49,1 | 36,3 |
| 2002 | 47,8 | 36,4 |
| 2003 | 48,2 | 36,2 |
| 2004 | 48,4 | 36,2 |
| 2005 | 48,1 | 36,0 |
| 2006 | 47,8 | 36,0 |
| 2007 | 45,3 | 36,0 |
| 2008 | 44,8 | 35,5 |
| 2009 | 43,2 | 35,0 |
| 2010 | 42,7 | 34,9 |
Källa: OECD, Taxing Wages
Diagrammet visar andelen skatt (inkomstskatt och arbetsgivaravgift) av arbetskraftskostnaden (lön plus arbetsgivaravgift) för en arbetstagare med en genomsnittlig lön.
Om du scrollar över diagrammet får du även upp information om förändringar gjorda i arbetsgivaravgiften, skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften och när jobbskatteavdragets olika steg genomfördes. Utöver dessa förändringar påverkar även förändringar gjorda i grundavdraget och brytpunkter för statlig inkomstskatt.
Stäng tabell
Sänkt arbetsgivaravgift
En annan sak som bidrog till att skatterna på arbete började sjunka redan före jobbskatteavdraget var att arbetsgivaravgiften sänktes. Det rör sig visserligen inte om några stora förändringar, mindre än en procentenhet, men eftersom arbetsgivaravgift betalas redan från första intjänade kronan blir det ändå en hel del när man räknar samman det.
Sett över hela perioden, 2000-2010, har sänkningen av arbetsgivaravgiften uppgått till 1,5 procentenheter. För en årsinkomst på 300 000 kronor innebär det en skattesänkning med totalt 4 500 kronor.
Är vi inte redan i kapp?
Om man skulle tänka bort arbetsgivaravgiften, och dess motsvarighet i andra länder, och bara se till hur mycket inkomstskatt vanliga löntagare betalar på sin bruttolön, är faktiskt Sverige redan i kapp OECD-genomsnittet. I alla fall sett till beskattningen av låg- och medelinkomsttagare.
Enligt OECD betalar en genomsnittlig svensk arbetstagare motsvarande 25 procent av sin bruttolön i skatt. Motsvarande siffra för en låginkomsttagare är 22 procent. Båda dessa siffror ligger i linje med OECD-genomsnitten. Beskattningen av höginkomsttagare ligger dock fortfarande en bra bit över OECD-genomsnittet, vilket framgår av diagrammet nedan.
Inkomstskatt för olika inkomstnivåer
Procentuell andel av bruttolön
Källa: OECD, Taxing Wages
Diagrammet visar andelen skatt av bruttolönen (d v s man utelämnar arbetsgivaravgiften). OECD gör beräkningen för tre inkomstnivåer: 67, 100 respektive 167 % av en genomsnittsinkomst som man för svensk del anger till 365 930 kronor.
Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?
Inkomstskatt för olika inkomstnivåer
Procentuell andel av bruttolön
| Sverige | OECD-genomsnitt |
|---|
| Arbetstagare som tjänar 67 % av en genomsnittslön | 21,9 | 20,2 |
| Arbetstagare som tjänar 100 % av en genomsnittslön | 24,7 | 24,3 |
| Arbetstagare som tjänar 167 % av en genomsnittslön | 35,3 | 30,0 |
Källa: OECD, Taxing Wages
Diagrammet visar andelen skatt av bruttolönen (d v s man utelämnar arbetsgivaravgiften). OECD gör beräkningen för tre inkomstnivåer: 67, 100 respektive 167 % av en genomsnittsinkomst som man för svensk del anger till 365 930 kronor.
Stäng tabell
Gör egna jämförelser
- Denna artikel bygger på uppgifter från OECD:s publikation Taxing Wages. Genomgången är naturligtvis inte helt komplett. Även förändringar gjorda i bland annat grundavdrag och brytpunkter för statlig skatt har påverkat siffrorna. Du kan göra dina egna jämförelser i materialet med vår interaktiva funktion Jämför skatter mellan länder.
- Klicka här för att jämföra skatter mellan länder