Upp och ner för BNP de senaste åren
Att finanskrisen och den efterföljande djupa lågkonjunkturen för två år sedan hade en stark negativ påverkan på den svenska ekonomin har nog inte undgått någon. Under sista kvartalet 2008 föll tillväxten med hela 5,2 procent. Den häftigt minskade produktionen drog ned tillväxten för helåret 2008 till -0,6 procent.
Det var inte mycket bättre under 2009. De tre första kvartalen visade alla på en minskning av BNP med över 6 procent. När fjärde kvartalets BNP-siffror presenterades drog många en lättnadens suck, endast -1,8 procent. Sedan började glädjeåret 2010 vars kvartal i tur och ordning bjöd på: +2,8 procent, + 4,5 procent, +6,6 procent och hela + 7,7 procent under fjärde kvartalet.
Höga procenttal ger inte hela bilden
För att sätta detta i perspektiv har Sverige efter 1990-talskrisen tidigare endast lyckats komma upp i en BNP-tillväxt på 5,8 procent under ett enda kvartal. Det skedde under andra kvartalet år 2000, alltså strax innan IT-bubblan sprack. Tillväxttakten under 2010 kan därför ge intrycket av att svensk ekonomi just nu är otroligt stark. Det intrycket är delvis problematiskt. Anledningen är att det är en sanning med stor modifikation som lätt kan ge en felaktig bild av hur den svenska ekonomin egentligen mår.
Med risk för att påpeka det uppenbara så är procenttalen som visar tillväxttakt endast en jämförelse mellan två punkter, i detta fall mellan två tidspunkter. Tillväxten under de tre första kvartalen under krisåret 2009 jämfördes med en högkonjunktur i svensk ekonomi under 2008. Det förstärker givetvis det procentuella fallet i BNP. På samma sätt jämfördes BNP-siffrorna för åter- hämtningsåret 2010 med mycket svaga siffror under 2009. Det i sin tur förstärker den positiva tillväxten.
Tillbaka på 2007 års nivå
Tittar vi istället på de faktiska siffrorna, det vill säga BNP i antal kronor och i fasta priser, ser bilden mer nyanserad ut. Tappet under 2009 var stort, det enskilt största under ett enda år i modern tid. Återhämtningen under 2010 har också varit god. Men inte förrän under sista kvartalet förra året var produktionsnivån i svensk ekonomi uppe på samma nivå som under slutet av 2007 igen.
Alltså, trots höga tillväxttal börjar vi under 2011 att växa från 2007 års nivå. Den djupa lågkonjunkturen har med andra ord inneburit tre års förlorad tillväxt för Sverige.
Sveriges BNP-utveckling i kronor
Miljoner kronor
Källa: SCB
Not: statistiken är i fasta priser samt säsongsjusterad.
Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?
Sveriges BNP-utveckling i kronor
| Miljoner kronor |
|---|
| 2000, kv 1 | 663 260 |
| 2000, kv 2 | 676 877 |
| 2000, kv 3 | 680 675 |
| 2000, kv 4 | 682 004 |
| 2001, kv 1 | 679 044 |
| 2001, kv 2 | 681 488 |
| 2001, kv 3 | 686 348 |
| 2001, kv 4 | 694 115 |
| 2002, kv 1 | 693 167 |
| 2002, kv 2 | 703 252 |
| 2002, kv 3 | 703 679 |
| 2002, kv 4 | 709 393 |
| 2003, kv 1 | 716 650 |
| 2003, kv 2 | 714 209 |
| 2003, kv 3 | 722 427 |
| 2003, kv 4 | 725 843 |
| 2004, kv 1 | 738 228 |
| 2004, kv 2 | 743 787 |
| 2004, kv 3 | 749 518 |
| 2004, kv 4 | 754 277 |
| 2005, kv 1 | 759 105 |
| 2005, kv 2 | 765 531 |
| 2005, kv 3 | 776 329 |
| 2005, kv 4 | 778 994 |
| 2006, kv 1 | 790 364 |
| 2006, kv 2 | 801 826 |
| 2006, kv 3 | 813 585 |
| 2006, kv 4 | 814 548 |
| 2007, kv 1 | 824 021 |
| 2007, kv 2 | 828 984 |
| 2007, kv 3 | 834 351 |
| 2007, kv 4 | 843 458 |
| 2008, kv 1 | 834 738 |
| 2008, kv 2 | 834 818 |
| 2008, kv 3 | 835 466 |
| 2008, kv 4 | 800 094 |
| 2009, kv 1 | 779 391 |
| 2009, kv 2 | 782 296 |
| 2009, kv 3 | 782 050 |
| 2009, kv 4 | 786 590 |
| 2010, kv 1 | 801 843 |
| 2010, kv 2 | 817 567 |
| 2010, kv 3 | 833 381 |
| 2010, kv 4 | 846 603 |
| 2011, kv 1 | 853 584 |
Källa: SCB
Not: statistiken är i fasta priser samt säsongsjusterad.
Stäng tabell
Måttligare procenttal är att vänta
När vi nu går in i 2011 är det därför viktigt att ha i åtanke att kommande procenttal kommer att jämföras mot ett år med högre produktion och tillväxt än vad år 2010 jämfördes med. Att anta att svensk produktion återigen skulle kunna växa med 6 procent eller mer per år är att vara väldigt optimistisk och kanske lite förblindad av det senaste årets otroliga tillväxttal.
Att Sverige därför förväntas falla i OECD:s tillväxtliga och ”bara” växa med 4,5 procent är en trolig och inte ens en speciellt dålig utveckling, om man vill hänga upp sig på procenttal. För att få en mer nyanserad bild av den svenska ekonomins utveckling kan det dock vara bra att också hålla koll på utvecklingen i faktiska kronor.
Följ Sveriges BNP-utveckling både i kronor och procent samt per kvartal och år på Ekonomifaktas nya faktasidor.
BNP-Sverige
BNP-detaljerat