Fram till 2020 ska Sverige öka andelen el som produceras av förnybara energikällor samt el som produceras med torv med 25 TWh jämfört med 2002 års nivåer. Riksdagen har beslutat att målet ska nås genom det så kallade elcertifikatsystemet, som är ett stödsystem som ska främja utbyggnaden av just förnybar elproduktion. Hittills har systemet bedömts ökat produktionen med 9 TWh jämfört med år 2002.
Priset styrs av utbud och efterfrågan
Elcertifikatsystemet startade 1 maj 2003 och planeras att pågå till och med år 2035. Lite förenklat kan man säga att systemet fungerar på så sätt att producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme, MWh, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga, det vill säga till elleverantörer och vissa elanvändare. Genom försäljningen får producenterna en extra intäkt, vilket förväntas stimulera utbyggnad av elproduktion med förnybara källor.
Efterfrågan på elcertifikaten skapas alltså genom att alla elleverantörer och vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförsäljning eller elanvändning, så kallad kvotplikt. Kvoterna varierar dock från år till år i syfte att öka efterfrågan på förnybar el och elcertifikat.
Den extra intäkten till elproducenterna finansieras via elkonsumenternas elräkningar.
Priset på elcertifikaten bestäms efter vanlig utbud- och efterfrågeprincip. De kvotpliktiga elleverantörernas kostnad för elcertifikaten ingår sedan som en del av elpriset som de tar ut från sina kunder. Elcertifikatsystemet medför därmed en ökad kostnad för slutkonsumenterna. Med andra ord, det ekonomiska stöd, det vill säga den extra intäkten, som elproducenterna av förnybar el får, finansieras via elkonsumenternas elräkningar. På detta sätt bidrar konsumenterna till att elproducenterna i allt större utsträckning vänder sig till förnybara energikällor.
Konsumentens kostnad för elcertifikat
Det är svårt att exakt fastställa elkonsumentens kostnad då kostnaden för elcertifikat ingår som en del av elpriset. Det går dock att göra uppskattningar, vilket visas i diagrammet nedan. Utifrån diagrammet syns tydligt att elkonsumentens kostnad för elcertifikat har haft en kraftig prisuppgång under 2007 och 2008. Detta berodde på den dåvarande högkonjunkturen och en förväntad framtida brist på elcertifikat. Priset stabiliserades dock under andra halvan av 2008, vilket var en följd av finanskrisen i kombination med ett varmt år och en oväntad hög produktion av förnybar el och elcertifikat. Dessa faktorer bidrog till minskad efterfrågan på el och ett ökat utbud på elcertifikat, vilket gav en lugnande effekt på prisutvecklingen.
Kostnaden för elcertifikat har haft en kraftig prisuppgång under 2007 och 2008.
År 2009 var den uppskattade genomsnittliga kostnaden för elcertifikat för en elkonsument 7,3 öre per kWh. Av dessa 7,3 örena går dock inte allt till elproducenterna utan viss del går till moms och transaktionskostnader hos elleverantörerna. För en normalvilla som förbrukar 27 000 kWh per år innebär detta en ökad årskostnad på el på närmare 2 000 kronor jämfört med en situation utan elcertifikat. Motsvarande siffra år 2003 var drygt 600 kronor, vilket tydliggör att konsumentens kostnad för elcertifikat har haft en starkt uppåtgående trend sedan elcertifikatsystemets införande.
Elkonsumentens uppskattade kostnad för elcertifikat
Öre/kWh
Elleverantörens transaktionskostnad
Elkundens kostnad för elcertifikat
Källa: Energimyndigheten, Elcertifikatsystemet 2010
Den slutgiltiga kostnaden för en enskild konsument kan skilja sig från vad som anges i diagrammet då elcertifikat inte enbart handlas på spotmarknaden samt att många kunder inte har rörligt pris.
Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?
Elkonsumentens uppskattade kostnad för elcertifikat
Öre/kWh
| År | Moms 25 % | Elleverantörens transaktionskostnad | Elkundens kostnad för elcertifikat |
|---|
| 2003 | 0,5 | 0,2 | 1,6 |
| 2004 | 0,5 | 0,2 | 1,9 |
| 2005 | 0,6 | 0,2 | 2,1 |
| 2006 | 0,6 | 0,2 | 2,1 |
| 2007 | 0,9 | 0,3 | 3,1 |
| 2008 | 1,5 | 0,5 | 5,3 |
| 2009 | 1,5 | 0,5 | 5,3 |
Källa: Energimyndigheten, Elcertifikatsystemet 2010
Den slutgiltiga kostnaden för en enskild konsument kan skilja sig från vad som anges i diagrammet då elcertifikat inte enbart handlas på spotmarknaden samt att många kunder inte har rörligt pris.
Stäng tabell
Den framtida prisutvecklingen på elcertifikaten är dock något osäker då den beror på framtida utbyggnadsplaner som skulle påverka utbudet av elcertifikat. I dagsläget omfattar det svenska elcertifikatsystemet endast el som produceras i Sverige. Det finns dock planer på att Sverige och Norge tillsammans ska bilda en gemensam marknad för elcertifikat med start den 1 januari 2012. Energimyndigheten bedömer att detta kan få en dämpande effekt på priserna på kort sikt, men att de långsiktiga konsekvenserna kommer att bli små.