Hur många valutor finns det i Europa?

Valutaförändringar och växelkurser är i ropet i kristider som dessa. Euron är den dominerande valutan i EU men det finns 11 andra valutor inom unionen. Vilka är de och hur har de påverkats av turbulensen av på valutamarknaden?

Vid årsskiftet fick eurozonen sin 16:e medlem – Slovakien. Trots att ett EU-medlemskap förutsätter ett EMU-inträde så är det idag elva länder som, av olika anledningar, står utanför.

Många minns nog argumenten för och emot olika växelkursregimer från EMU-valet 2003. Med rörlig växelkurs kan enskilda länder med penningpolitiska åtgärder bidra till minskade variationer i BNP-tillväxt och sysselsättning. Ett deltagande i en valutaunion eller en övergång till en fast växelkurs tar däremot bort denna möjlighet. Å andra sidan uppnås stabilitet genom en gemensam valuta. Osäkerheten minskar både för företag och för den ekonomiska politiken i stort.

Den nuvarande ekonomiska krisen har återigen riktat strålkastarljuset mot denna problematik: avvägningen mellan å ena sidan ett nationellt självbestämmande över penningpolitiken och å andra sidan en stabil valuta. Men hur har de olika valutorna och växelkursregimerna klarat sig hittills?

ERM – på vägen till euron

Fyra av länderna som står utanför – Danmark, Estland, Lettland och Litauen – deltar i den europeiska växelkursmekanismen, ERM II. Syftet med ERM II är att förbereda för ett eurointräde och att öka den monetära stabiliteten inom EU. Det innebär att ländernas valutor är knutna till euron, men kan inom vissa marginaler variera kring en fastställd växelkurs. För att behålla en stabil kurs kan ländernas centralbanker vidta åtgärder som att köpa eller sälja valutor, eller justera räntenivån.

Danmark är, tillsammans med Storbritannien, ett av de två länder som har förhandlat sig till att stå utanför eurosamarbetet. Man uppfyller alla kriterier för ett eurointräde, där ERM II-medlemskap är ett av dem, men har ändå fått tillåtelse att stå utanför valutaunionen. Den danska kronan är dock hårdare knuten till euron än de baltiska länderna och tillåts bara variera med 2,25 procent kring den centrala växelkursen. Detta satte Danmark i en knepig sits när man i höstas tvingades höja sin styrränta för att försvara kronkursen. Det handlade alltså om en åtstramande åtgärd i en ekonomisk nedgång.

Den bulgariska valutan, lev, står idag utanför både euro- och ERM-samarbetet men man har ändå valt att knyta valutan kring euron i väntan på ett framtida inträde.

Rörliga växelkurser

Överlag är det allt fler länder i världen som går över till en rörlig växelkursregim. Inom EU är det istället tvärtom när allt fler länder ansluter sig till valutaunionen. De länder som idag står utanför euron och som har helt rörlig växelkurs är:

  • Sverige
  • Storbritannien (pund)
  • Polen (złoty)
  • Rumänien (leu)
  • Tjeckien (koruna)
  • Ungern (forint)

Sverige ska enligt fördraget gå med i EMU. Men eftersom vi fortfarande står utanför ERM II  uppfyller vi inte kriterierna för ett medlemskap. De sistnämnda fyra har alla för avsikt att gå med i EMU så snart de uppfyller kriterierna medan Storbritannien, som nämnt ovan, är undantaget denna regel.

Det senaste halvåret har inneburit turbulens på valutamarknaderna. Tittar vi på några av de europeiska valutorna ser vi att euron har blivit allt dyrare i förhållande till den polska złotyn och svenska kronan. Valutorna har deprecierats. Den danska kronan, som är hårt knuten till euron, har hållit sig stabil.

Eurons värdestegring gentemot andra valutor

Index, växelkurs jan-08=100

Diagram som visar indexerad serie över växelkurser.

Källa: Reuters Ecowin
Fotnot: som grund för serierna ligger spot-kurser (genomsnittliga per månad)

Att små valutor tappar i värde i turbulenta tider är inget ovanligt. Då tenderar kapital att söka sig till stora valutor som exempelvis dollarn eller euron. Små valutor upplevs som osäkra hamnar eftersom deras ringa storlek gör att de påverkas mer av valutaflöden.

Ska vi då glädjas eller känna oro över den svaga kronan? Svaret är tudelat. Kortsiktigt hjälper en försvagad kronkurs helt klart vår exportindustri, något som är särskilt viktigt i dessa kristider. Men denna räddningsplanka har ett tydligt pris. Genom kronfallet blir nämligen vår import dyrare och vår köpkraft urholkas. Skulle kronan få svårt att återhämta sig efter krisen kommer svenskarna att ha blivit fattigare till följd av den svagare kronan.

Karta över EU-länderna som visar växelkursregimer.

Räkna på valutor