Mer kvar i plånboken med jobbskatteavdraget

Alla som jobbar har fått en skattesänkning i och med jobbskatteavdragets införande. Dock varierar skattesänkningen i storlek beroende på hur stor ens arbetsinkomst är. Här belyses därför hur stora skattesänkningar olika inkomstnivåer har fått på grund av jobbskatteavdraget.

Jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion på arbetsinkomst, har införts i fyra steg mellan 2007 och 2010, ett nytt steg varje år. Syftet är att bryta utanförskapet och öka den varaktiga sysselsättningen. På individnivå är det dock mer intressant att veta vilka effekter införandet av jobbskatteavdraget har på den egna arbetsinkomsten.

Storleken varierar mellan arbetsinkomsterna

Jobbskatteavdraget stiger, i absoluta tal, med ökad arbetsinkomst upp till en årsinkomst på 330 000 kronor och hålls därefter konstant. Detta innebär att marginalskatten, det vill säga skatten på en löneökning, fortfarande är lika hög som tidigare för höginkomsttagare.

Att jobbskatteavdraget har ett tak vid en årsinkomst på 330 000 kronor betyder också att skattereduktionen, i förhållande till vad man tjänar, är större för låg- och medelinkomsttagare än för höginkomsttagare. I diagrammet nedan syns detta tydligt då skillnaden mellan linjen som visar en situation utan jobbskatteavdraget och de övriga linjerna minskar i takt med ökad inkomst.

Diagrammet beskriver hur stor andel skatt man betalar av sin årsinkomst, där linjerna beskriver tre olika situationer. Den röda linjen beskriver skatten på arbetsinkomster för alla som är 65 år eller yngre. Den bruna linjen beskriver skatten på övriga inkomster som exempelvis sjuk- och föräldrapenning – alltså inkomster utan jobbskatteavdrag. Slutligen beskriver den blå linjen hur stor andel av pensionen som går till skatt för en person över 65 år. Även i detta fall finns alltså inget jobbskatteavdrag, däremot är grundavdraget förstärkt vilket gör att skatten sänks i framför allt de lägre inkomstskikten.

Den procentuella skillnaden mellan olika inkomstnivåer visas även i tabellen nedan där jobbskatteavdraget i procent av arbetsinkomsten är 8,7 procent för en årsinkomst på 100 000 kronor och sedan sjunker i takt med att årsinkomsten ökar, ner till 4,2 procent. Avvikelser från tabellen kan dock förekomma då det råder vissa skillnader mellan olika kommuner och åldrar.

Skatt på arbetsinkomster för personer under 65 år 

 Arbetsinkomst per år Skatt utan JSA Totalt JSA Totalt JSA av arbetsinkomst
100000 22190 8716 8,7
150000 37540 10823 7,2
200000 54876 13897 6,9
250000 72212 16970 6,8
300000 89548 19953 6,7
350000 106380 21024 6,0
400000 125220 21024 5,3
500000 176740 21024 4,2

Källa: Prop. 2009/10:42

Not: JSA = Jobbskatteavdrag

Avdraget ger en extra månadslön

Oberoende av hur stor ens arbetsinkomst är, handlar jobbskatteavdraget om mycket pengar. För många rör det sig nästan om en hel månadslön extra per år. Exempelvis, för en person som har en årsinkomst på 250 000 kronor innebär jobbskatteavdraget en skattesänkning på 1 414 kronor i månaden, vilket blir 16 970 kronor på ett år. För en person som tjänar 350 000 kronor är sänkningen 1 752 kronor per månad, vilket motsvarar 21 024 kronor på ett år. Det är med andra ord mycket extra pengar som man får behålla i plånboken.