2010: ett år som överraskade

2009 var året då allt föll

Vi har nått perioden på året då det är dags att blicka tillbaka och reflektera över året som gått. Hur har den svenska ekonomin egentligen utvecklats givet de förväntningar som fanns när året inleddes?

När klockorna ringde in år 2010 lämnade vi ett tufft år bakom oss. År 2009 var nämligen året som präglades av den stora internationella lågkonjunkturen. Sverige hade en BNP-tillväxt på drygt -5 procent, vilket är den största minskningen i modern tid i Sverige ett enskilt år. Fallet berodde framför allt på att efterfrågan på varor och tjänster minskade dramatiskt, särskilt vad gäller den internationella efterfrågan.

Sverige hade en BNP-tillväxt på drygt -5 procent, vilket är den största minskningen i modern tid i Sverige ett enskilt år.

Under 2009 minskade exporten av varor med hela 17 procent. Enbart exporten av bilar och andra vägfordon föll med över 40 procent vilket skapade stora problem inom bilindustrin. Företagskonkurserna ökade med 25 procent jämfört med 2008. Sysselsättningen minskade med 100 000 personer och arbetslösheten steg till över 8 procent med en ungdomsarbetslöshet som ökade till 25 procent. Konjunktur- institutets konjunkturbarometer visade att svenska hushåll och företag var mer pessimistiska för både sin egen och den svenska ekonomin under 2009 års första halvår än de hade varit under hela 2000-talet.

Vilka var förväntningarna inför 2010?

Allt eftersom 2009 led mot sitt slut noterades en ljusning för ekonomin. Den internationella efterfrågan steg något och med en rekordlåg reporänta på 0,25 procent samt en svag valuta förväntades svensk produktion kunna börja återhämta sig. Även den svenska börsutvecklingen, som hade upplevt ett smärre fritt fall under det sista kvartalet 2008, hade stadigt ökat i värde under hela 2009.

Flera konjunkturrapporter som släpptes i augusti och september trodde på en BNP-tillväxt på 1-2 procent under 2010.

Det fanns därför en konsensus i de flesta konjunkturrapporter som kom under hösten 2009 att botten var nådd och att 2010 skulle präglas av en svag återhämtning. Det rådde dock fortfarande en osäkerhet kring hur stor eller liten denna återhämtning skulle bli. Flera konjunkturrapporter som släpptes i augusti och september trodde på en BNP-tillväxt på 1-2 procent under 2010. Denna bild förändrades dock fort och flera av de rapporter som släpptes i oktober och fram till årsskiftet 2009/2010 trodde snarare på en BNP-tillväxt närmare 3 procent.

Många konjunkturanalytiker trodde också att arbetslösheten skulle fortsätta stiga under 2010 till drygt 10 procent samtidigt som sysselsättningen förmodades minska med 2-3 procent. Även inflationen, som under 2009 varit -0,3 procent, förväntades stiga långsamt till runt 0,5-1,5 procent och reporäntan stanna runt 1 procent i slutet av 2010. 

Med facit i hand, hur blir 2010?

Prognoserna visade sig dock vara en underskattning då svensk ekonomi under 2010 återhämtat sig i mycket snabbare takt än förväntat. BNP-tillväxten har kontinuerligt reviderats upp och antas för närvarande landa på mellan 5-6 procent för hela året. Den ökade produktionen väntas nu också påverka arbetsmarknaden i en mer positiv riktning än tidigare förutspått.

BNP-tillväxten antas för närvarande landa på mellan 5-6 procent för hela året.

Arbetslösheten antas landa på runt 8,5 procent för 2010 och sysselsättningen förväntas öka med ungefär 1 procent. Även inflationen förväntas öka lite mer än tidigare trott, även om den antas landa på måttliga 1-1,3 procent räknat som årsgenomsnitt för KPI. Riksbanken höll reporäntan på rekordlåg nivå ända till juli innan den började höjas och ligger i slutet av året på 1,25 procent, inte långt ifrån prognoserna.

Flera faktorer har eldat på ekonomin

Hur kunde då den prognostiserade svaga återhämtningen bli så stark? Flera samverkande faktorer har bidragit till detta. En viktig del i konjunkturuppgången har varit att den globala ekonomin har återhämtat sig fortare än förväntat och att världshandeln åter har kommit igång, bland annat med hjälp av expansiv finans- och penningpolitik. Detta, tillsammans med en svag krona, har gjort att den svenska exportindustrin har återhämtat sig i snabb takt.

En annan faktor är den inhemska efterfrågan. Tidigare har den globala efterfrågan varit den viktigaste dragkroken när svensk ekonomi har återhämtat sig. Denna gång är något annorlunda i det avseendet då den inhemska konsumtionen har varit minst lika viktig. De stora drivkrafterna till den gynnsamma inhemska efterfrågan har varit att den disponibla inkomsten ökat för många hushåll. Detta har bland annat berott på den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, skattesänkningar samt det låga ränteläget. Hushållen har därmed snabbt återfått en positiv syn på sin och Sveriges ekonomi. Detta bekräftas bland annat genom Konjunkturinstitutets barometerindikator som har visat toppnoteringar under året. 

Fortfarande orosmoln över svensk ekonomi

Det finns dock alltid två sidor av samma mynt och det gäller även för denna utveckling. Det finns främst tre orosmoln kring den svenska ekonomins utveckling framöver. Först handlar det om de expansiva finans- och penningpolitiska åtgärder som har hjälpt till att driva denna positiva utveckling. Frågan är hur stabil denna återhämtning är även utan dessa åtgärder. I samband med detta har många länder dessutom dragit på sig stora budgetunderskott vilket kommer att hålla tillbaka deras tillväxt och därmed påverka Sveriges export.

Det andra orosmolnet handlar om den inhemska konsumtionen. Hushållen sparar allt mindre och belånar sig i allt högre utsträckning. I media hörs nu allt fler experter prata om oron över att det eventuellt börjar bildas en bubbla av något slag. Den inhemska konsumtionen är positiv. Det är dock viktigt att den är långsiktigt hållbar och att hushållen har marginaler att klara både högre räntor och lågkonjunkturer.

Det tredje orosmolnet handlar om produktionen. Årets höga BNP-tillväxt har i stor utsträckning berott på en ovanligt stor lageruppbyggnad hos företag efter att de tömt sina lager under 2009. Detta börjar dock avta vilket troligen kommer att leda till en lägre produktion kommande år. Samtidigt stiger nu den svenska kronan i värde och inflationen är på uppåtgående vilket minskar de konkurrensfördelar våra exportföretag upplevt under detta år.

Ett sparkapital för eventualiteter är aldrig fel

När nu 2010 lider mot sitt slut kan vi konstatera att den svenska ekonomin ser ut att ha överträffat alla förväntningar. Än så länge ser Sverige ut att ha klarat lågkonjunkturen och återhämtningen bra. Vänder vi istället blickarna framåt mot 2011 är prognoserna något mindre optimistiska med förväntningar på en lägre BNP-tillväxt på 2-3 procent. Detta är inte förvånansvärt med tanke på att vi då jämför med årets starka tillväxt.

Vänder vi istället blickarna framåt mot 2011 är prognoserna något mindre optimistiska.

Vi bör också påminna oss om att vi fortfarande befinner oss i en skakig återhämtningsperiod. För Sveriges del ser det bra ut då vi har goda statliga finanser som innebär att vi inte kommer att behöva strama åt den offentliga ekonomin lika mycket som många andra länder. Vad som händer i omvärlden påverkar oss dock i allra högsta grad. Inför nästa år kan det därför vara bra att ha ett litet sparkapital för eventualiteter.
 
Med detta önskar Ekonomifakta ett gott nytt år!