Svårt för unga att komma in på arbetsmarknaden

För det första gäller det utbildningssystemet. Enligt OECD behöver gymnasieskolan fler inslag av arbetslivskontakter för att förbereda eleverna. Dessutom bör studenter i högre utbildning lockas att snabbare genomföra sina studier för att tidigare komma i arbete. Medelåldern för att börja studera på eftergymnasial nivå är dryga 22 år i Sverige, att jämföra med Spanien och Irland där man börjar vid 19 års ålder.

Dessutom pekar OECD på den mediokra kunskapen i matematik och naturvetenskap bland svenska elever. Man tittar också på ungas ointresse för ämnen som just matematik och naturvetenskap, där vi också får lägre resultat i PISA:s kunskaps- mätning. Ungdomar i andra länder uppvisar ett långt större intresse för dessa ämnen. OECD råder Sverige att undersöka orsaken till detta.

Höga lägstalöner och stela regler

För det andra gäller det hur arbetsmarknaden fungerar. Höga lägstalöner hämmar arbetsgivare att anställa unga personer. Detta eftersom höga ersättningar kräver höga kunskaper som svenska ungdomar alltså inte har i tillräcklig utsträckning. Den här tendensen förstärks enligt OECD av de strikta reglerna för anställningsskydd. Dessa ”grundläggande stelheter på arbetsmarknaden” menar OECD är Sveriges största hinder i kampen mot ungdomsarbetslöshet.

 
Observera att kommentarer förmodereras vilket innebär att publicering sker med fördröjning.