Hög inflation – en källa till huvudbry

Många höjde på ögonbrynen när Statistiska centralbyrån presenterade de senaste inflationssiffrorna. Det visade sig att inflationstakten var på 3,5 procent i december förra året, vilket är den högsta nivån på 14 år. Men varför oroar vi oss egentligen för hög inflation?

December månads inflationstakt, det vill säga förändringen under de senaste 12 månaderna, uppgick till 3,5 procent. Senast man uppmätte liknande siffror var i december 1993. Detta var precis efter 90-talets stora ekonomiska kris och Sverige var mitt i en djup lågkonjunktur.

Sedlar i stora lass

Det vanligaste är att man associerar hög inflation med pengars minskade värde. De flesta har nog sett bilder i gamla historieböcker där en skottkärra med sedlar krävs för att köpa en limpa bröd.

Inflationstakten 1993-2007

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Källa: SCB

Not: Inflationen mäts som förändringen av konsumentprisindex, KPI. Det är den genomsnittliga kostnaden för en korg av varor och tjänster som speglar hushållens konsumtion.

Man brukar säga att inflation är en allmän höjning av prisnivån. Men förutom att vi märker att exempelvis mjölken på ICA blivit dyrare, hur påverkar inflationen oss och varför är hög inflation dåligt?

Orsaker bakom den höga inflationen

Det finns flera orsaker till senaste tidens höga inflation. Dessa orsaker beror både på faktorer i Sverige och utomlands. Efterfrågan på mejeriprodukter och spannmål har ökat runt om i världen. Detta har inneburit ökade livsmedelspriser, både på världsmarknaden och i Sverige. Dessutom har de rekordhöga oljepriserna bidragit till höjda bränslepriser även i Sverige.

Andra orsaker till inflationsutvecklingen är sannolikt höjda räntekostnader för bostäder samt 2007 års avtalsrörelse, med oväntat höga löneökningar.

Löne-prisspiral

Inflation kan uppstå på flera sätt. En prisökning kan ha sitt ursprung i kostnadsökningar. Detta kan vara dyrare insatsvaror eller lägre produktivitet. För att klara detta tvingas företagen höja priserna, vilket i sin tur pressar prisnivån uppåt.

Men förutom att vi märker att exempelvis mjölken på ICA blivit dyrare, hur påverkar inflationen oss och varför är hög inflation dåligt?

Hög efterfråganarbetskraft pressar också lönerna uppåt. Företagen höjer priserna för att kompensera de ökade utgifterna. Men när prisnivån ökar, ökar även kraven på högre löner eftersom köpkraften urholkas. Och då tvingas företagen återigen höja priserna. En så kallad löne-prisspiral har satts igång.

Osäkerhet om framtiden

Är då hög inflation av ondo? Hög inflation innebär ofta att priset på olika varor stiger olika mycket. Man säger att relativpriserna förändras, det vill säga prisförhållandet mellan olika varor.

Det blir svårt att avgöra om en prisökning är en tillfällig förändring på en enstaka vara, eller om det är inflationen som ligger bakom. Konsumenter och företagare får då svårt att planera och fatta beslut om framtida inköp och investeringar och väljer därför att avstå från dessa. Detta kan på längre sikt få konsekvenser för samhällsekonomin i stort.

Hög inflation medför också att det blir en förändring i inkomstfördelningen. Det blir mindre lönsamt att spara eftersom pengarna man har på banken minskar i värde. Samtidigt är det bra att ha lån då dessa minskar i värde. Låntagare vinner och sparare förlorar.

Inflationen är Riksbankens jobb

För att undvika dessa händelseförlopp har Riksbanken som uppgift att hålla inflationstakten på en stabil nivå, närmare bestämt till 2 procent, med möjlighet att variera upp eller ner med en procentenhet. Detta gör man genom att justera styrräntan.

I den senaste Inflationsrapporten bedömer Riksbanken att inflationen kommer att vara fortsatt hög under året. Detta öppnar för höjda räntor, en utveckling som många troligtvis kommer att följa med intresse.

Läs mer: 

Inflation