Medling i arbetstvister och för väl fungerande lönebildning

Ibland kommer aktörerna på arbetsmarknaden inte överens i sina förhandlingar. Då träder Medlingsinstitutet in. Medlingsinstitutet har tre huvuduppgifter:

• Medla i arbetstvister
• Verka för en väl fungerande lönebildning
• Ansvara för den officiella lönestatistiken.

Medlingsinstitutets främsta uppgift är att medla i tvister på arbetsmarknaden. Medling i arbetstvister är ingen ny företeelse utan har förekommit sedan industrialismens och fackföreningarnas framväxt på 1800-talet. Lagstiftning om medling kom redan 1906. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som skapades år 2000 och ersatte Statens Förlikningsmannaexpedition.

Uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning innebär att det traditionella syftet med medling – att få en uppgörelse till stånd – har utökats med uppgiften att få ett samhällsekonomiskt önskvärt innehåll i uppgörelsen. Med detta menas att de samlade löneökningarna inte får äventyra det av Riksbanken fastställda inflationsmålet på två procent (+/- en procent) per år.

För att lyckas med sin uppgift för Medlingsinstitutet återkommande samtal med parterna på arbetsmarknaden, man ordnar seminarier, initierar forskning och publicerar en årlig rapport om lönebildningen.

Medlingsinstitutet har därtill befogenhet att:

• Utse medlare utan begäran från parterna
• Skjuta på konfliktvarsel.

En part som varslar om konfliktåtgärder ska göra detta minst sju arbetsdagar i förväg. Varslet ska ges till motparten och Medlingsinstitutet.

Tvångsmedling

Det vanliga är att Medlingsinstitutet utser medlare på begäran av förhandlingsparterna, frivillig medling. Men Medlingsinstitutet har också rätt att utse medlare utan en sådan begäran. Det kallas tvångsmedling och kan ske om ett konfliktvarsel har lagts och Medlingsinstitutet bedömer att medlare kan lösa tvisten.

Skjuta på konfliktvarsel

Medlingsinstitutet kan på begäran av medlare skjuta på ett lagt konfliktvarsel. Om Medlingsinstitutet bedömer att det ”främjar en god lösning av tvisten” får varslet skjutas upp i 14 dagar, men endast en gång per medlingsuppdrag. Avsikten är att ge medlarna mer tid att lösa konflikten innan den bryter ut.

Medlingsinstitutet har hittills endast vid två tillfällen utnyttjat möjligheten att skjuta på konflikter, senast i december 2005 då Elektrikerförbundet tvingades skjuta på ett varsel. Ett nytt avtal kunde sedan träffas innan konflikten bröt ut.

Avtal om samverkan och förhandlingsordning

Flera parter på arbetsmarknaden har tagit ett ökat ansvar för lönebildningen genom att träffa avtal om samverkan och förhandlingsordning. Lagreglerna om tvångsmedling gäller inte i de fallen, utan parterna utser själva medlare i förhandlingarna. Industriavtalet var det första samarbetsavtalet. I dag finns 18 registrerade avtal om förhandlingsordning hos Medlingsinstitutet.

Vissa fackförbund, exempelvis Byggnads och Elektrikerförbundet, har valt att inte teckna samarbetsavtal om förhandlingsordning med sina arbetsgivarmotparter.

Fakta om Medlingsinstitutet

• Antalet medlare är ca 30. Medlarna är inte fast anställda, utan har uppdraget som bisyssla. Därtill kommer sex regionala medlare, som har uppdraget ett år i taget och som medlar främst i tvister om tecknande av kollektivavtal. Det sker sedan ett fackförbund har satt ett företag i blockad. Hittills under 2006 har de regionala medlarna fått över 80 nya ärenden. Under hela 2005 krävdes det medling i 50 tvister.
• Under 2005 utsåg Medlingsinstitutet medlare i elva partsförhandlingar om nya kollektivavtal.