Staten vinnare på höjda bensinpriser

I och med att det internationella priset på olja har höjts med drygt 60 procent det senaste året har också bensinen i Sverige ökat i pris. I maj förra året  kostade bensinen cirka 2,61 kr per liter och ett år senare kostar den drygt 4,20 kr per liter. Utöver att konsumenterna har fått betala ett högre pris så har det också inneburit att staten fått kraftigt ökade skatteintäkter.

Skatten på bensin innefattas av energiskatt, koldioxidskatt och moms. Då moms betalas både på själva bensinen och på skatten så medför ett ökat bensinpris automatiskt högre skatteintäkter till staten. Nedan följer en uppställning av konsumentens pris på bensin.

Bensinpris och skatt, april 2006

• Produktkostnad; 4,20 kronor
• Bruttomarginal; 0,84 kronor
• Moms på bensinen (25 %); 1,26 kronor

Utöver detta tillkommer;

• Energiskatt; 2,72 kronor
• Koldioxidskatt; 2,02 kronor
• Moms på skatten (25 %); 1,18 kronor

Allt detta sammanräknat blir;

• Pris vid pump; 12,22 kronor
• Varav skatt; 7,18 kronor
• Skattens andel av priset; 58,8 procent

Källa: Svenska Petroleum Institutet och egna beräkningar

Notera att eftersom all bensin som säljs i Sverige innehåller 5 procent etanol, som är skattebefriad, räknas energiskatten (2,86 kr/l) och koldioxidskatten (2,13 kr/l) här endast på 95 procent av innehållet.

Eftersom det säljs ungefär 5,5 miljarder liter bensin i Sverige varje år har det höjda världsmarknadspriset på olja ökat statens momsintäkter bara från bensin med över två miljarder kronor. Totalt genererar bensinskatten skatteintäkter till staten på drygt 40 miljarder kronor om året.

Skatten på bensin har höjts successivt

Idag är alltså drygt 60 procent av priset som konsumenten betalar skatt och moms. Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och skattens andel av priset har också ökat. Detta har genom åren motiverats med bland annat behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, satsningar på ubåtsjakt och omstruktureringar av SJ och Banverket.

Idag går de drygt 40 miljarder kronorna som bensinskatten genererar direkt till den gemensamma statskassan. Så har inte alltid varit fallet, ända fram till budgetåret 1980/81 var bensinskatten specialdestinerad till olika ändamål inom trafikområdet så som exempelvis byggande och underhåll av vägar.

Bensinskattens utveckling

Skattens andel av pumppriset, 1981 - 2005 

Källa: Svenska Petroleum Institutet och egna beräkningar

Skattens andel av priset har ökat kraftigt från 1983 och var som högst både 1996 och 1998, då drygt 75 procent av priset vid pumpen var skatt. En av de främsta anledningarna till att skatten ökat efter 1990 var att i mars samma år infördes också moms på bensin. Innan 1990 hade bensinen varit momsbefriad. Förra året var skattens andel drygt 65 procent av det totala priset. Skattens andel av priset har under de senaste åren minskat men detta beror på att råpriset på bensinen stigit på världsmarknaden, inte att skattens andel av totalpriset minskat.

Bilbränslen med lägre skatter

Natur-, biogas och el är exempel på bränslen som används i så kallade miljöbilar. Miljöbilen har blivit allt populärare dels av miljöskäl men också för att skatten är lägre eftersom dessa bilar har ett lägre förmånsvärde när de används som tjänstebilar. Dessutom behöver ägaren till en miljöbil inte betala trängselavgifter i Stockholm och parkeringsavgifter i ett flertal svenska kommuner. Stort intresse har riktats mot miljöbilar. Under 2004 såldes 7 000 miljöbilar i Sverige och antalet dubblerades året efteråt.

Även om det talas mycket om dessa bränslen är det mycket små volymer i förhållande till den totala volymen bensin och diesel.

De bränslen som används i miljöbilar är bland annat E85 vilket innebär att den körs på 85 procent etanol och 15 procent bensin, natur- och biogas och el. På etanol är det för närvarande ingen energi- eller koldioxidskatt utan den beskattas bara med moms. Även om det talas mycket om dessa bränslen är det mycket små volymer i förhållande till den totala volymen bensin och diesel. Statens totala skatterabatt på E85 är därför ännu så länge ganska begränsad. Den inblandning av etanol (5 procent) som sker i all bensin utgör däremot 1,8 procent av den totala fordonsbränsleförsäljningen. På naturgas som används som fordonsbränsle utgår koldioxidskatt och moms men ingen energiskatt.

Alternativ till bensinbilen - Dieselbilen

Dieselbilen blir alltmer populär eftersom bränsleförbrukningen är lägre och dieselmotorerna blir allt renare. Moderna diselbilar släpper ut 20 procent lägre koldioxidutsläpp per mil än en vanlig bensinbil, vilket gör att dessa får mer och mer betydelse för trafikens miljöutveckling. Dieselbilar har traditionellt en något längre körsträcka per år och den totala försäljningen av dieselbränsle i Sverige till alla sektorer (även lastbilar och maskiner) är 4 miljarder liter per år.

I Europa är ungefär hälften av alla nya bilar drivna av diesel medan andelen i Sverige är under 10 procent. I Västeuropa har endast Grekland en lägre andel. Enligt bilbranschens bedömningar kommer andelen att närma sig 18 procent för helåret 2006, vilket innebär att antalet dieselbilar kommer att fördubblas till cirka 50 000 stycken.

Läs mer:

Punktskatter