Störst sänkningar för låg- och medelinkomsttagare

Varje år publicerar OECD en studie, Taxing Wages, där skatten på arbete jämförs mellan de olika medlemsländerna. För att göra det enklare att jämföra använder OECD sig av ett antal typhushåll. För svensk del är de mest intressanta typhushållen de som i någon mening kan sägas representera låg-, medel- och höginkomsttagare på arbetsmarknaden. I OECD:s terminologi motsvaras detta av personer som tjänar 67, 100 respektive 167 procent av en genomsnittslön.

Största och minsta sänkningarna

Följer man dessa hypotetiska arbetstagare över tid ser man att inkomstskatten, som andel av bruttolönen, har minskat för samtliga grupper. Mest har skatten minskat för låginkomsttagaren, som alltså tjänar 67 procent av en genomsnittslön. 2000 betalade en sådan arbetstagare 31,7 procent av sin lön i skatt. 2011 hade andelen sjunkit till 22,1 procent – en minskning med 9,6 procentenheter. Under samma period har medelinkomsttagaren sett sin skatt sjunka från 33,7 till 24,8 procent, en minskning med 8,9 procentenheter. Lägst sänkning, men alltjämt en sänkning, har höginkomsttagaren fått: från 41,1 procent till 35,4 procent. En minskning med 5,7 procentenheter.

Tar man också hänsyn till arbetsgivaravgiften blir naturligtvis skattenivåerna i exemplen ovan betydligt högre, men den övergripande bilden består likväl: Alla grupper har fått sänkt skatt och procentuellt sett är det låg- och medelinkomsttagare som varit de största vinnarna.

Jämför själv skatter

I vår interaktiva tjänst, Jämför skatter mellan länder, kan du själv studera de senaste siffrorna och enkelt se hur Sverige placerar sig jämfört med de övriga 34 OECD-länderna i de olika skattejämförelserna. Var är skatten på arbete högst och var är den lägst?

Jämför skatter mellan länder