Glastak byts ut mot vinsttak

De fem vanligaste yrkena för kvinnor är undersköterska, grundskollärare, barnskötare, förskollärare och vårdbiträde. Inom dessa yrken arbetar knappt 400 000 kvinnor, det vill säga 17 procent av de förvärvsarbetande. Något som alla dessa yrkesgrupper har gemensamt är att de återfinns inom välfärdssektorn och att de uppvisar en hög grad av könssegregering. Allra tydligast är detta inom förskolan och bland undersköterskor, där 96 respektive 93 procent är kvinnor.

Fler än hälften kvinnor

Att vård, omsorg och skola domineras av kvinnor syns inte bara bland de anställda. Även företagsledarna i de privat drivna välfärdsföretagen är i hög utsträckning kvinnor. Inom vården och omsorgen är fler än hälften av de operativa företagsledarna kvinnor. Högst är andelen inom äldreomsorgen där 71 procent av företagsledarna är kvinnor och lägst bland tandläkare på 44 procent.

Också inom skolan är drygt hälften av företagsledarna kvinnor, men skillnaden mellan olika skolnivåer är stor. Nio av tio företagsledare inom förskolan är kvinnor medan endast tre av tio är det inom gymnasieskolan. Detta är ändå en högre andel än i näringslivet som helhet där bara 29 procent av företagsledarna är kvinnor.

Att det är just inom välfärden som kvinnor väljer att driva företag är inte särskilt förvånande med tanke på könsfördelningen inom yrkesgrupperna. Många väljer att starta företag inom branscher de har tidigare erfarenhet av och där de genom sin yrkesroll sett potential till förbättring. Vi ser samma mönster i yrkeskårer som domineras av män, exempelvis byggsektorn och industrin.

Regeringens förväntade förslag om en vinstbegränsning inom den privata välfärdssektorn skulle därför inverka mer negativt på kvinnors drivkrafter att starta företag än på männens. På så vis kan en vinstbegränsning i välfärdssektorn bli en särskilt stor förlustaffär för företagsamma kvinnor och bidra till att förstärka den manliga dominansen bland företagsledare totalt sett. Glastaket kan komma att bytas ut mot ett vinsttak.