BNP - internationellt

Värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid kallas bruttonationalprodukt, BNP. Sett över en längre period har Sveriges BNP utvecklats något svagare än många OECD-länder. Från mitten av 1990-talet har dock Sveriges tillväxt legat i nivå med tillväxten i många jämförbara länder.

BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Även om BNP inte är ett perfekt mått ger det ändå en bild av, och är också det vanligaste måttet för, den ekonomiska tillväxten i ett land.

För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt 2,1 procent per år sett från 1970 fram till idag. Efter 1990-talskrisen, från 1993 och framåt, har tillväxten varit högre och uppgått till i genomsnitt 2,6 procent per år. Det är i nivå med USA och högre än till exempel tillväxten i Tyskland under samma period.

Under 2000-talet har vi haft två kännbara lågkonjunkturer. I början av 2000-talet sprack IT-bubblan vilket gav låg tillväxt, framförallt under 2001. En betydligt kraftigare smäll kom då den internationella finanskrisen bröt ut under 2008. Denna kris gav ett rekordstort fall i BNP under 2009. Under 2010 skedde sedan en återhämtning innan osäkerheten åter tog överhanden under 2011 och 2012.

Diagrammet ovan ger en bild av hur snabbt BNP i olika länder har vuxit över tiden. Är man istället intresserad av att veta hur stora olika ekonomier är kan man jämföra nivån på BNP uttryckt i en gemensam valuta, exempelvis dollarn (se mindre diagram). Enligt detta sätt att mäta är USA världens största ekonomi följt av Kina och Japan. Sverige hamnar på 22:e plats i listan.

Man kan också studera BNP för att få en bild över hur stort det ekonomiska välståndet är i olika länder. I så fall måste man dividera BNP med antalet invånare och även ta hänsyn till att prisnivåerna skiljer sig åt mellan olika länder. Ett mått som tar hänsyn till dessa aspekter är BNP per capita i köpkraftskorrigerade termer.