OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i en så kallad välståndsliga. Välståndsligan visar värdet av produktionen samt hur stor köpkraft per invånare denna produktion ger upphov till i de olika länderna. Köpkraftsjustering eller PPP som det ofta förkortas innebär att länders valutor jämförs efter hur mycket som kan köpas, köpkraften, och inte efter utbud och efterfrågan på själva valutorna.
Det ska noteras att detta är ett grovt mått och internationella jämförelser ska tolkas med försiktighet. Alla länder reviderar också sina nationalräkenskaper med jämna mellanrum vilket innebär att statistiken, och därmed Sveriges placering i välståndsligan, kan förändras över tid. Detta gäller speciellt den omfattande revidering av nationalräkenskaperna som Sverige nyligen har gjort.
Från början av 1970-talet till början av 1990-talet hade Sverige en sämre BNP-tillväxt än flertalet industriländer. Under den djupa konjunkturnedgången 1991-1993 blev detta särskilt påtagligt. Därför har Sveriges köpkraftsjusterade BNP per capita sjunkit i förhållande till övriga industriländer under de senaste decennierna, från en fjärdeplats i mitten på 1970-talet till en 14:e plats som sämst. Sverige har efter det klättrat uppåt och ligger nu på en 8:e plats. Det ska dock noteras att skillnaden mellan många länder är liten, till exempel mellan Sverige och Australien där det för närvarande skiljer 712 kronor. Det innebär att placeringen i välståndsligan ska tolkas med viss försiktighet.
Sveriges placering i välståndsligan
Placering
Källa: OECD
Not: fram till 1990 ingick 26 länder i statistiken, år 1990 inkluderades Tjeckien och Polen. År 1991 inkluderades Ungern, år 1992 inkluderades Slovakien och 1995 inkluderades Chile, Estland, Israel och Slovenien. Sedan 1995 ingår därmed 34 länder i statistiken.
Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?
Till följd av Sveriges försvagade terms of trade, och följaktligen svaga tillväxt av real BNP, har den goda tillväxten av BNP-volymen sedan mitten av 1990-talet inte givit svenskarna högre inkomster. Vi har fått allt mindre betalt för exporten, samtidigt som importen blivit dyrare.
Välståndsligan 2008
BNP per capita, köpkraftskorrigerat, svenska kronor
| Kronor |
|---|
| Luxemburg | 585 188 |
| Norge | 404 793 |
| USA | 311 005 |
| Schweiz | 296 791 |
| Irland | 286 632 |
| Nederländerna | 283 659 |
| Österrike | 262 644 |
| Sverige | 258 896 |
| Australien | 258 184 |
| Kanada | 256 544 |
| Island | 255 551 |
| Danmark | 254 268 |
| Finland | 247 993 |
| Storbritannien | 246 058 |
| Tyskland | 244 761 |
| Belgien | 243 765 |
| Frankrike | 228 323 |
| Japan | 223 111 |
| Spanien | 217 289 |
| Italien | 215 494 |
| Grekland | 199 613 |
| Nya Zeeland | 192 775 |
| Slovenien | 192 478 |
| Israel | 182 236 |
| Korea | 177 134 |
| Tjeckien | 170 146 |
| Portugal | 166 137 |
| Slovakien | 152 946 |
| Estland | 142 631 |
| Ungern | 136 304 |
| Polen | 119 466 |
| Mexiko | 100 399 |
| Turkiet | 96 425 |
| Chile | 95 963 |
Källa: OECD
Ladda ner tabellen till Excel
Not: För att öka jämförbarheten har ländernas BNP per capita i tabellen justerats med hänsyn till prisnivån.
OBS: statistiken kan komma att förändras då länder med jämna mellanrum reviderar sina nationalräkenskaper.