Har man inkomster från anställning eller näringsverksamhet har skatten sänkts med upp till cirka 1 800 kronor i månaden genom införandet av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragets första steg infördes den 1 januari 2007 och har därefter förstärkts i tre steg under efterföljande år. Totalt innebär jobbskatteavdraget en skattesänkning på cirka 70 miljarder kronor. För den enskilde individen betyder detta en sänkt skatt med upp till 1 800 kronor i månaden.
Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror på hur stor arbetsinkomst man har. I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten. Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 29 000 kronor. Efter detta ökar inte storleken på skattesänkningen.
En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Som mest är skillnaden mellan hög- och lågskattekommuner cirka 300 kronor per månad. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner.
En tredje sak som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är inkomsttagarens ålder. Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsålder.
Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.
Exempel på inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag:
- sjukpenning från Försäkringskassan
- föräldrapenning
- ersättning från arbetslöshetskassa
- aktivitetsstöd
- pension
- egen arbetsskadelivränta
Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion, som alltså bokförs i statens budget. Kommunernas och landstingens skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag.
En annan sak som ibland kan förvilla är skillnaden mellan reduktion och avdrag. Jobbskatteavdraget minskar den slutliga skatten och är därför egentligen en skattereduktion. När man talar om avdrag brukar man nämligen snarare syfta på nedsättningar av den beskattningsbara inkomsten vilket ger en indirekt effekt på den slutliga skatten. Av den anledningen hade kanske en mer korrekt benämning varit jobbskattereduktion.
Det övergripande syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Det blir alltså mer lönsamt att gå från bidrag till arbete vilket ska stimulera sysselsättningen. Att jobbskatteavdraget är förstärkt för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta är gjort mot bakgrund av att befolkningen åldras och att det blir allt färre som arbetar i förhållande till de som befinner sig utanför arbetskraften.