För att veta var skattepengarna tar vägen finns ett internationellt system som tar hänsyn till var de används; ett system som klassificerar de offentliga utgifterna efter vilka ändamål de har oavsett om de rör staten, kommunen eller landstinget. Det systemet kallas COFOG, Classifications of Functions of Government.
I COFOG delar man in de offentliga utgifterna i tio stora huvudgrupper: allmän offentlig förvaltning, försvar, samhällsskydd och rättsskipning, näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, hälso- och sjukvård, fritidsverksamhet, kultur och region, utbildning och socialt skydd.
Under 2008 uppgick de totala offentliga utgifterna i Sverige till drygt 1 671 miljarder kronor. Utgifterna inkluderar konsumtion av varor och tjänster, investeringar, transfereringar och räntor. Konsumtion och transfereringar är de absolut största posterna.
Ett sätt att titta på de totala offentliga utgifterna är genom att se hur stor andel av din skattekrona som går till olika ändamål, detta kan alltså också ses som procentuell andel av de totala utgifterna. I Sverige lägger vi 13 öre av en skattekrona vardera på sjukvård och utbildning. Detta ligger precis i linje med genomsnittet för de 27 EU-länderna. Vi prioriterar alltså inte dessa områden högre än andra EU-länder gör.
Totala offentliga utgifter
Andel av en skattekrona, öre, 2008
| Andel av en skattekrona, öre, 2008 |
|---|
| Allmän offentlig förvaltning | 14 |
| Försvar | 3 |
| Samhällsskydd och rättsskipning | 3 |
| Näringslivsfrågor | 9 |
| Miljöskydd | 1 |
| Hälso- och sjukvård | 13 |
| Fritidsverksamhet, kultur och religion | 2 |
| Utbildning | 13 |
| Socialt skydd | 41 |
| Bostadsförsörjning och samhällsutveckling | 1 |
COFOG, SCB
Ladda ner tabellen till Excel
Not: Siffrorna för 2008 är preliminära och kan komma att redigeras.
På det stora hela har inte den svenska skattekronan förändrats särskilt mycket under det senaste decenniet. Även om skattetrycket gått upp och ner lite grann under denna tid har prioriteringarna mellan de olika offentliga verksamheterna behållit ungefär samma mönster.
För att se riktigt stora skillnader måste man istället gå tillbaka till slutet på 1950-talet, innan den stora expansionen av offentlig sektor och transfereringssystemen hade ägt rum. Det var nämligen denna expansion som radikalt förändrade inriktningen på de offentliga utgifterna. Från att ha utgjort 10 öre av en skattekrona vid slutet av 1950-talet, svarar ”Socialt skydd” idag för över 40 öre.
Som alla system har COFOG sina brister, men det skänker ändå den där viktiga överblicken som annars hade varit omöjlig. Idag används COFOG av en lång rad länder, däribland Sverige, och vi kan därför skapa oss en ganska bra bild av hur en skattekrona används i Sverige jämfört med andra länder.
Not: Utgiftsposten offentlig förvaltning inkluderar verkställande och lagstiftande organ, ekonomi och skatteförvaltning, ekonomiskt bistånd till utvecklings- och övergångsländer, utrikesförvaltning samt forskning och utveckling inom detta område. Utgiftsposten bostadsförsörjning och samhällsutveckling inkluderar till exempel polisverksamhet, brand- och räddningsverksamhet, kriminalvård, rättsskipning. I Näringslivsfrågor ingår till exempel jordbruk, fiske, bränsle och energi, transporter och kommunikation. Utgiftsposten hälso- och sjukvård inkluderar medicinska produkter, apparater och anordningar, öppen och sluten sjukvård, folkhälsovård samt forskning och utveckling inom detta område. I den största utgiftposten socialt skydd ingår till exempel transfereringar vid sjukdom och funktionshinder, ålderdom, efterlevande, familj och barn, arbetslöshet och beoende.