Koldioxid

Koldioxid, CO2, är kanske den mest uppmärksammade växthusgasen, men så har det inte alltid varit. I politiska beslut, och internationella underlag, har utsläppen av gasen haft en relativt undanskymd plats fram till undertecknandet av Kyoto-överenskommelsen 1997.

Utsläpp av koldioxid nationellt och inom näringslivet

Årliga utsläpp av koldioxid, kiloton

Diagram som visar Utsläpp av koldioxid nationellt och inom näringslivet Diagram som visar Utsläpp av koldioxid nationellt och inom näringslivet

Näringslivet totalt

Riket, totalt

Källa: Data baserad på Sveriges rapportering till CLRTAP och UNFCCC, bearbetad av IVL

Dagens svenska utsläpp av koldioxid uppgår till 47 miljoner ton, varav näringslivet står för knappt hälften. Data före 1980 är begränsade, men översiktliga inventeringar som har utförts pekar på att koldioxidutsläppen omkring 1980 låg på cirka 80 miljoner ton och att de i början av 1970-talet var ännu högre. Även om koldioxidutsläppen alltså har minskat något sedan 1990, skedde de riktigt stora utsäppsminskningarna i Sverige under 1970- och 1980-talen.

De minskade utsläppen har flera olika förklaringar. Minskningen är till exempel en följd av exempelvis oljekriserna under 1970-talet, utbyggnaden av kärnkraften, den ökade biobränsleanvändningen, omfattande investeringar och energieffektiviseringar samt ökade energipriser.

Alla dessa faktorer har medfört stora minskningar, trots en omfattande expansion i så gott som alla andra samhällssektorer. I klimatdebatten har fokus riktats mot koldioxid men även de övriga växthusgaserna tillsammans med partikelutsläppen har stor påverkan.

En sektor som inte riktigt följt mönstret med minskade utsläpp är godstransporterna. Trots att transporter över tid blivit mer energieffektiva har dessa utsläpp fortsatt att öka under åren 1990-2005. Under de senaste åren har dock utsläppen från godstransporter på väg legat på en relativt konstant nivå.

Observera att alla utsläppsberäkningar för koldioxid omfattar fossil koldioxid och innefattar inte utsläpp från eldning av biomassa. Den ökade andelen biomassa i det svenska energisystemet är alltså en viktig faktor när det gäller att hålla utsläppen under kontroll.

I kategorin ”Näringslivet” inkluderas förbränning inom industrin, vägtransporter med lastbil, den nationella sjöfarten, kommersiell och institutionell förbränning, tillverkning av fasta bränslen, processutsläpp från olja, naturgas, mineralindustrin, kemisk industri, metallindustri och övrig industri. Även industrins användning av lösningsmedel och avfallshantering räknas in.

Exkluderat är ej industriell kraft- och värmeproduktion, flygtrafik, vägtrafik förutom lastbilar, järnvägstrafik, fiskefartyg, förbränning för privatbostäder, förbränning inom jord- och skogsbruk och fiske, privata konsumenters användning av lösningsmedel och jordbruk.