Feedback
Stäng
Ge oss gärna feedback

BNP per capita

Fasta priser, referensår 2013
394 800 Kronor 2011
Bruttonationalprodukten, BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita. Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Med undantag för ett fåtal kortare perioder har tiden efter andra världskriget präglats av relativt stabil tillväxt i Sverige, sett till BNP per capita.

BNP per capita

Fasta priser, referensår 2013

Diagram som visar BNP per capita Diagram som visar BNP per capita

Kronor

Källa: SCB samt beräkningar av Ekonomifakta

Statistiken har avrundats till närmaste 100-tal.
Notera också att BNP-redovisningen följer den nya förordningen ENS2010. Detta regelverk innebär en högre BNP-nivå men även små skillnader i de historiska tillväxttakterna, p.g.a. förändringar i metod och källor.

När produktionen, BNP, ökar innebär det att vi har tillväxt i landet. En befolkningsökning som sker snabbt och med stort inträde på arbetsmarknaden ökar också BNP, men då är det fler som står för produktionen och fler som ska dela frukterna av den. För att ta hänsyn till sådana förändringar i folkmängden dividerar man ibland BNP med antalet invånare. Det måttet kallas för BNP per capita och säger alltså hur mycket varje invånare i landet producerar i genomsnitt.

Precis som för det vanliga BNP-måttet kan BNP per capita uttryckas både i löpande och fasta priser. När det uttrycks i fasta priser har man räknat bort prisförändringar eller, lite förenklat, justerat för inflationen. Man mäter alltså enbart produktionsvolymen. Löpande priser anger istället ett värde som både påverkas av produktionsvolymen och prisförändringar. I diagrammet ovan redovisas BNP per capita i fasta priser.

Som framgår ökade Sveriges BNP per capita kraftigt under flera år under 1950- och 1960-talen. 1970-talet kantades däremot av mer oro i Sverige och världen. Bland annat hade vi två oljekriser, 1973 och 1979, som gav nedgångar också i den svenska ekonomin. Kraftiga löneökningar och höjda arbetsgivaravgifter gjorde att lönekostnaderna och inflationen skenade iväg. Det blev allt dyrare att producera i Sverige och tillväxten bromsades in. Industrins utveckling stannade nästan helt av under hela 1970-talet. Den svenska ekonomiska nedgången var djupare än i de flesta andra länder under den här perioden.

Sverige fick allt svårare att hävda sig i den internationella konkurrensen. Under både 1970- och 1980-talen försökte man kompensera detta genom att devalvera kronan. Detta fungerade inte särskilt bra och förtroendet för den svenska kronan var fortsatt lågt. Problemen med hög inflation och kostnadskriser i näringslivet bestod. Sammantaget var den ekonomiska utvecklingen under dessa två decennier mycket svag.

Den svaga tillväxten kulminerade i början av 1990-talet. Vi upplevde då tre år med fallande BNP – alltså negativ tillväxt. Tillväxten efter dessa krisår har dock varit jämförelsevis hög i Sverige. Under början av 2000-talet såg vi dock en nedgång i konjunkturcykeln i samband med att IT-bubblan sprack.

Under 2008 och 2009 föll BNP per capita som en effekt av finanskrisen. Året därpå, 2010, präglades av återhämtning och stark tillväxt. Återhämtningen höll sedan i sig under delar av 2011 också, men i takt med att den internationella skuldkrisen började göra sig allt mer gällande, bromsade ekonomin åter in.