Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Produktivitet mäts som produktion per arbetad timme. Ett sätt för företagen att höja produktiviteten är att investera i effektivare maskiner och industrisystem. Ett annat sätt kan vara att låta andra, mer specialiserade företag utföra delar av verksamheten, så kallad outsourcing.

Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Årlig procentuell förändring

Diagram som visar Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Näringslivet totalt

Varuproduktion

Tjänsteproduktion

Källa: SCB

Produktivitet är ett användbart mått på effektiviteten i produktionen. Genom att studera produktivitet får man en bild av hur mycket som produceras under en viss tid. Rent tekniskt mäter man förädlingsvärdet inom sektorn och dividerar detta med det totala antalet arbetstimmar vilket ger produktionsvärdet per arbets- timme. Produktiviteten kan generellt sätt ökas på tre sätt: ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet; personalens kompetens ökas genom utbildning och ökad arbetserfarenhet; samt utlokalisering av arbetsintensiva och lågproduktiva delar av verksamheten till utlandet.

Under 1960-talet och i början av 1970-talet ökade produktiviteten i det svenska näringslivet med cirka 5 procent årligen. Därefter stagnerade produktivitets- tillväxten och låg under perioden 1975 till 1990 på i genomsnitt 2 procent per år. Under 1990-talet utvecklades produktiviteten starkt inom industrin, men något svagare i tjänstesektorn.

Den lågkonjunktur som inträffade 2001 resulterade i en starkt försvagad produktivitetsutveckling. Skälet till det var att produktionen sjönk mycket snabbt, samtidigt som arbetsstyrkan inom industrin inte minskade i samma takt. Ett liknande mönster går igen under krisåren 2008 och 2009. Notera dock att produktivitetstillväxten avstannade och blev till och med negativ redan 2007.  

Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Årlig procentuell förändring

ÅrNäringslivet totaltVaruproduktionTjänsteproduktion
19933,66,41,3
19943,36,80,8
19953,35,32,1
19961,72,60,9
19974,87,03,2
19982,63,81,7
19992,15,9-0,6
20004,15,53,0
20010,0-1,30,9
20025,17,43,6
20034,56,23,2
20045,09,12,4
20053,44,03,0
20064,15,83,0
2007-0,8-0,3-1,2
2008-2,7-3,2-2,4
2009-3,2-4,6-2,7
Källa: SCB

Ladda ner tabellen till Excel

Efter den kraftiga nedgången år 2001 tog produktivitetsökningen återigen snabbt fart. Produktionsvolymerna ökade i takt med exportefterfrågan, samtidigt som företagen länge inte behövde anställa ny personal i någon större omfattning.

Det sammantagna resultatet blev att produktivitetstillväxten var mycket stark under decenniets första hälft. Den ökade produktiviteten var framför allt koncentrerad till industrin, medan tjänstesektorns produktivitet hade en något svagare utveckling.

I och med högkonjunkturen och den stigande efterfrågan har företagen på senare tid ökat personalstyrkan och tagit in mer oerfaren personal. Detta har resulterat i att produktiviteten sjunkit igen. Den kraftigt minskade produktionen under 2008 i samband med den hastigt påkomna lågkonjunkturen resulterade i att produktiviteten fortsatte att sjunka snabbt.

Hur hänger det ihop?

Vad leder till vad inom samhällsekonomin? Här kan du se hur det hänger ihop.

Testa dina kunskaper

Här kan du testa dina kunskaper om Sveriges ekonomi. Gör testet och få reda på hur duktig du är!