Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Produktivitet mäts som produktion per arbetad timme. Ett sätt för företagen att höja produktiviteten är att investera i effektivare maskiner och industrisystem. Ett annat sätt kan vara att låta andra, mer specialiserade företag utföra delar av verksamheten, så kallad outsourcing.

Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Årlig procentuell förändring

Diagram som visar Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Näringslivet totalt

Varuproduktion

Tjänsteproduktion

Källa: SCB

Produktivitet är ett användbart mått på effektiviteten i produktionen. Genom att studera produktivitet får man en bild av hur mycket som produceras under en viss tid. Rent tekniskt mäter man förädlingsvärdet inom sektorn och dividerar detta med det totala antalet arbetstimmar vilket ger produktionsvärdet per arbets- timme. Produktiviteten kan generellt sätt ökas på tre sätt: ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet; personalens kompetens ökas genom utbildning och ökad arbetserfarenhet; samt utlokalisering av arbetsintensiva och lågproduktiva delar av verksamheten till utlandet.

Under 1960-talet och i början av 1970-talet ökade produktiviteten i det svenska näringslivet med cirka 5 procent årligen. Därefter stagnerade produktivitets- tillväxten och låg under perioden 1975 till 1990 på i genomsnitt 2 procent per år. Under 1990-talet utvecklades produktiviteten starkt inom industrin, men något svagare i tjänstesektorn.

Den lågkonjunktur som inträffade 2001 resulterade i en starkt försvagad produktivitetsutveckling. Skälet till det var att produktionen sjönk mycket snabbt, samtidigt som arbetsstyrkan inom industrin inte minskade i samma takt. Ett liknande mönster går igen under krisåren 2008 och 2009. Notera dock att produktivitetstillväxten avstannade och blev till och med negativ redan 2007.  

Produktivitetsutvecklingen i näringslivet

Årlig procentuell förändring

ÅrNäringslivet totaltVaruproduktionTjänsteproduktion
19943,46,90,9
19953,45,42,1
19961,93,01,0
19975,17,43,4
19983,04,42,0
19992,15,8-0,6
20004,25,73,1
20010,3-1,01,1
20025,28,33,2
20034,96,43,8
20045,29,32,6
20053,24,02,7
20064,35,03,7
2007-0,51,6-2,0
2008-2,8-3,6-2,4
2009-3,3-5,1-2,7
Källa: SCB

Ladda ner tabellen till Excel

Hur hänger det ihop?

Vad leder till vad inom samhällsekonomin? Här kan du se hur det hänger ihop.