Tillverkningsindustrin svarar normalt sett för ungefär 20-25 procent av det svenska näringslivets förädlingsvärde som räknas in i bruttonationalprodukten, BNP. Industriproduktionen utgör därmed en mycket viktig del av svensk ekonomi.
Diagrammet ovan visar olika industrisektorers andel av det totala förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin. De viktigaste branscherna finns inom den klassiska basindustrin: stål-, kemi- och skogsindustrierna. Dessa sektorer är dessutom ytterst betydelsefulla för Sveriges exportvolym.
Maskinindustri samt el- och optikindustrin är andra viktiga sektorer. I den senare ryms exempelvis tillverkning av teleprodukter, kontorsmaskiner, elektronik samt medicinska och optiska instrument. Detta är även en av de sektorer som vuxit mest under de senaste tio åren. Den snabba teknikutvecklingen inom mobiltelefonin är en anledning till detta. Utvecklingen syns i tabellen nedan.
Tillväxt i olika industrisektorer
Ökning i förädlingsvärde, 2000-2010, fasta priser
| Procent |
|---|
| Livsmedel | 6,6 |
| Trävaror | 1,7 |
| Massa, papper | 14,7 |
| Kemisk industri | 33,3 |
| Gummi och plast | 9,2 |
| Stål och metallverk | -14,0 |
| Metallvaror | -6,8 |
| Maskinindustri | 13,9 |
| Elektro- och teleproduktsindustri | 737,2 |
| Motor- och släpfordon | -11,6 |
| Andra transportmedel | 27,3 |
Källa: SCB
Ladda ner siffror till Excel
Den globala lågkonjukturen under 2009 slog hårt mot svensk tillverkningsindustri. Bland de industrier som drabbats hårdast finns fordons- och maskinindustrin som innan den senaste lågkonjunkturen haft en stadigt positiv tillväxt. Även stål- och metallindustrin har haft en negativ produktionstillväxt till följd av lågkonjunkturen.