Feedback
Stäng
Ge oss gärna feedback

Hushållens inkomster

Hushållens disponibla inkomster har stadigt ökat under senare delen av 1900-talet, speciellt från slutet av 1970-talet och framåt. Men om man räknar bort inflationen ser man att hushållens köpkraft inte haft en spikrak utveckling till det bättre. Det är först under de tio senaste åren som utvecklingen varit mer obrutet positiv.

Hushållens disponibla inkomster

Per capita, kr*

Diagram som visar Hushållens disponibla inkomster Diagram som visar Hushållens disponibla inkomster

Löpande priser

Inflationsjusterad, 2013 års penningvärde**

Källa: SCB samt vissa beräkningar av Ekonomifakta

* Uppgifterna har avrundats till närmsta hundra kronor. Per capita-beräkningen har gjorts med hela Sveriges folkmängd som bas.
** Serien har inflationsjusterats med KPI.

Hushållens disponibla inkomster är summan av hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter. Disponibel inkomst är alltså den inkomst som hushållen förfogar över själva och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande. Antingen uttrycks hushållens disponibla inkomster i löpande eller fasta priser.

När den disponibla inkomsten uttrycks i löpande priser tas ingen hänsyn till hur inflationen påverkar. Man bortser alltså från förändringar i den allmänna prisnivån i ekonomin och mäter istället hur stor den disponibla inkomsten är i mängd pengar. Diagrammet visar att hushållens disponibla inkomster i löpande priser har ökat mycket under de senaste decennierna. Mellan 1980 och 2013, till exempel, har den disponibla inkomsten, per capita, ökat med över 430 procent. Detta kan låta glädjande för hushållen men vad som egentligen är intressant är att se hur den disponibla inkomsten i fasta priser, eller hushållens köpkraft, har förändrats.

Den disponibla inkomsten uttryckt i fasta priser är justerad för inflation. Den mäter hushållens köpkraft, det vill säga hur mycket mer eller mindre varor och tjänster hushållen kan köpa givet en inkomstförändring. Om inflationen är högre än inkomstökningen försvagas hushållens köpkraft.

Diagrammet visar att hushållens köpkraft minskade i början av 1980-talet och under halva 1990-talet. Under de senaste tio åren har dock köpkraften ökat markant.

Hushållens inkomster

Efter inkomstpost, år 2013

Totalt, mnkrPer capita, kr
+ Totala arbetsinkomster1 955 181203 700
+ Transfereringsinkomster791 95182 500
+ Kapitalinkomster197 96220 600
+ Övriga inkomster158 95616 600
- Inkomst och förmögenhetsskatter574 09459 800
- Sociala avgifter487 03650 700
- Övriga transfereringsutgifter113 11911 800
- Kapitalutigfter49 8295 200
= Disponibel inkomst1 879 972195 800
Källa: SCB

Per capita-uppgifterna har avrundats till närmsta hundra kronor.


Ladda ner siffror till Excel

Hushållens största inkomstkälla är arbetsinkomster, antingen genom arbete i egna företag eller genom anställning. Notera att all ersättning som en arbetsgivare betalar för arbetsinsatsen, inklusive arbetsgivaravgift och sociala avgifter, inkluderas i denna post.

Transfereringsinkomster är också en betydande inkomst för hushållen, ungefär en fjärdedel av hushållens totala inkomster. Över hälften av transfereringsinkomsterna är utbetalningar av pensioner. Andra transfereringsinkomster är a-kassa, utbildningsbidrag, utbetalningar för föräldraledighet med mera.

Från hushållens totala inkomster dras sedan skatter och avgifter. I tabellen framgår det att den största minusposten utgörs av inkomst- och förmögenhetsskatter samt sociala avgifter. Vad gäller 'inkomst- och förmögenhetsskatter' är förmögenhetsskatten numera avskaffad men ingick i denna post tidigare år, därav namnet. 'Sociala avgifter' inkluderar både lagstadgade arbetsgivar- och egenavgifter och avtalade sociala avgifter. Posten 'övriga löpande transfereringar' inkluderar bland annat kyrkoavgiften.