Hushållens disponibla inkomster är summan av hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter. Disponibel inkomst är alltså den inkomst som hushållen förfogar över själva och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande. Antingen uttrycks hushållens disponibla inkomster i löpande eller fasta priser.
När den disponibla inkomsten uttrycks i löpande priser tas ingen hänsyn till hur inflationen påverkar. Man bortser alltså från förändringar i den allmänna prisnivån i ekonomin och mäter istället hur stor den disponibla inkomsten är i mängd pengar. Diagrammet visar att hushållens disponibla inkomster i löpande priser har ökat mycket under de senaste decennierna. Mellan 1980 och 2008, till exempel, har de disponibla inkomsterna ökat med mer än 400 procent. Detta kan låta glädjande för hushållen men vad som egentligen är intressant är att se hur den disponibla inkomsten i fasta priser, eller hushållens köpkraft, har förändrats.
Den disponibla inkomsten uttryckt i fasta priser är inkomst justerat för inflationsförändringar. Den mäter hushållens köpkraft, det vill säga hur mycket mer eller mindre varor och tjänster hushållen kan köpa givet en inkomstförändring. Om inflationen är högre än inkomstökningen får hushållen en försämrad köpkraft. Diagrammet visar att hushållens köpkraft till och med minskade i början av 1980-talet och under halva 1990-talet. Under det senaste decenniet har dock köpkraften ökat markant för hushållen. Mellan år 2000 och 2001 ökade till exempel köpkraften med hela 6 procent.
Hushållens disponibla inkomster är ungefär 60 procent av hushållens totala inkomster. Resterande 40 procent går till skatter och avgifter.
Hushållens inkomster
Hushållens inkomster efter inkomstpost, år 2010
|
mn kr |
andel |
| Hushållens totala inkomster |
|
|
| Totala arbetsinkomster |
1 771 638 |
64 % |
| Transfereringsinkomster |
678 468 |
24 % |
| Kapitalinkomster |
150 578 |
5 % |
| Övrigt |
186 396 |
7 % |
|
|
|
| Skatter och avgifter |
|
|
| Inkomst- och förmögenhetsskatter |
526 843 |
48 % |
| Sociala avgifter |
462 351 |
42 % |
| Övriga löpande transfereringar |
59 283 |
5 % |
| Kapitalutgifter |
46 874 |
4 % |
|
|
|
Källa: SCB
Hushållens största inkomstkälla är arbetsinkomster, antingen genom arbete i egna företag eller genom anställning. Notera att all ersättning som en arbetsgivare betalar för arbetsinsatsen, inklusive arbetsgivaravgifter och sociala avgifter, inkluderas i denna post.
Transfereringsinkomster är också en betydande inkomst för hushållen, ungefär en fjärdedel av hushållens totala inkomster. Över hälften av transfereringsinkomsterna är utbetalningar av pensioner. Andra transfereringsinkomster är a-kassa, utbildningsbidrag, utbetalningar för föräldraledighet med mera.
Från hushållens totala inkomster dras sedan skatter och avgifter. I tabellen kan det noteras att 90 procent av alla skatter och avgifter är inkomst- och förmögenhetsskatter samt sociala avgifter. Vad gäller 'inkomst- och förmögenhets- skatter' så är förmögenhetsskatten numera avskaffad men ingick i denna post tidigare år, därav namnet. 'Sociala avgifter' inkluderar både lagstadgade arbetsgivar- och egenavgifter och avtalade sociala avgifter. Posten 'övriga löpande transfereringar' inkluderar bland annat kyrkoavgiften.