Sveriges arbetsmarknad regleras främst genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som förhandlar fram kollektivavtal snarare än genom lagar. Under avtalsförhandlingar har parterna möjlighet att ta till stridsåtgärder såsom strejk och lockout. Strejk genomförs från arbetstagarparten medan lockout används av arbetsgivarparten. Hur detta får ske är reglerat i lag. När arbetsmarknadens parter har träffat ett kollektivavtal råder fredsplikt under tiden som avtalet gäller. Det innebär att parterna inte får ta till stridsåtgärder under denna tid. Olovlig strejk, eller vild strejk, är strejk som tas ut under fredsplikt. Det finns också andra former av stridsåtgärder såsom blockader. Dessa är inte medräknat i denna statistik.
Under början av 1900-talet var det vanligt med konflikter på arbetsmarknaden. Under 1950- och 1960-talen sjönk konflikterna avsevärt. Detta berodde främst på de centrala arbetsmarknadsparternas gemensamma arbete att minska konflikterna. Under 1970- och 1980-talen ökade konflikterna igen, främst var det de olovliga konflikterna som ökade. Anledningar var bland annat en högre politiskt inblandning på arbetsmarknaden jämfört med tidigare främst till förmån för arbetstagarsidan samt att de offentliganställda fick strejkrätt. Under denna tid utvecklades dessutom en stigande löneökningsspiral samt stigande inflation vilket gav negativa konsekvenser för samhällsekonomin samt för Sveriges konkurrenskraft på den internationella marknaden.
Vid 1990-talets början hade Sveriges ekonomi många problem. För att stävja problemen på arbetsmarknaden avtalades ett stabiliseringsavtal fram som sedan har följts av förbundsvisa avtalsförhandlingar snarare än centrala förhandlingar. Även den politiska inblandningen på arbetsmarknaden minskade mycket igen. Sedan 1990 har också antalet arbetsmarknadskonflikter, och speciellt de olovliga konflikterna, minskat avsevärt.
Vad gäller konflikter rör det sig främst om strejker, lockouter är sällsynta. Dock tenderar lockouter ha en betydligt större effekt på antal förlorade arbetsdagar, vilket tabellen nedan visar, eftersom denna stridsåtgärd tenderar till att påverka många arbetstagare. Allt eftersom fler branscher blir internationellt konkurrensutsatta blir dock lockout i realiteten en allt kostsammare stridsåtgärd för ett företag.
Konflikter på arbetsmarknaden
Antal konflikter och antal förlorade arbetsdagar uppdelat på typ av konflikt
|
År |
Lockouter |
Lovliga strejker |
Olovliga strejker |
|
Antal |
Förlorade dagar |
Antal |
Förlorade dagar |
Antal |
Förlorade dagar |
| 1965 |
0 |
0 |
4 |
3 920 |
4 |
180 |
| 1966 |
1 |
341 500 |
17 |
9 440 |
8 |
660 |
| 1967 |
0 |
0 |
6 |
365 |
1 |
35 |
| 1968 |
0 |
0 |
2 |
350 |
5 |
465 |
| 1969 |
0 |
0 |
16 |
48 500 |
25 |
63 900 |
| 1970 |
0 |
0 |
6 |
150 |
128 |
155 600 |
| 1971 |
1 |
233 000 |
4 |
579 300 |
55 |
26 500 |
| 1972 |
0 |
0 |
9 |
2 200 |
35 |
8 300 |
| 1973 |
0 |
0 |
1 |
280 |
47 |
11 520 |
| 1974 |
0 |
0 |
15 |
34 791 |
225 |
22 723 |
| 1975 |
1 |
867 |
22 |
13 928 |
267 |
343 161 |
| 1976 |
0 |
0 |
7 |
6 910 |
116 |
18 699 |
| 1977 |
2 |
49 495 |
18 |
55 546 |
87 |
13 750 |
| 1978 |
1 |
115 |
11 |
22 920 |
154 |
18 964 |
| 1979 |
0 |
0 |
9 |
840 |
198 |
27 824 |
| 1980 |
4 |
4 116 198 |
15 |
323 052 |
185 |
39 261 |
| 1981 |
1 |
24 225 |
15 |
177 739 |
51 |
7 173 |
| 1982 |
0 |
0 |
0 |
0 |
46 |
1 761 |
| 1983 |
1 |
23 500 |
53 |
30 091 |
39 |
3 332 |
| 1984 |
1 |
2 700 |
7 |
13 204 |
199 |
18 089 |
| 1985 |
1 |
158 000 |
5 |
330 495 |
154 |
15 719 |
| 1986 |
1 |
13 800 |
7 |
677 678 |
68 |
4 974 |
| 1987 |
0 |
0 |
4 |
1 244 |
68 |
13 482 |
| 1988 |
1 |
200 000 |
6 |
582 480 |
137 |
14 936 |
| 1989 |
1 |
2 600 |
5 |
382 478 |
133 |
24 635 |
| 1990 |
2 |
741 000 |
12 |
47 713 |
112 |
14 142 |
| 1991 |
3 |
3 867 |
9 |
17 360 |
11 |
497 |
| 1992 |
1 |
405 |
10 |
26 087 |
9 |
1 649 |
| 1993 |
8 |
84 503 |
18 |
149 141 |
7 |
1 905 |
| 1994 |
2 |
2 210 |
8 |
52 307 |
3 |
91 |
| 1995 |
6 |
187 729 |
11 |
545 555 |
19 |
5 108 |
| 1996 |
1 |
13 500 |
3 |
47 210 |
5 |
638 |
| 1997 |
3 |
11 338 |
5 |
12 095 |
6 |
484 |
| 1998 |
2 |
554 |
4 |
820 |
7 |
303 |
| 1999 |
1 |
900 |
7 |
77 072 |
2 |
763 |
| 2000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
272 |
| 2001 |
2 |
170 |
12 |
10 771 |
6 |
197 |
| 2002 |
0 |
0 |
4 |
171 |
6 |
462 |
| 2003 |
2 |
2 811 |
9 |
626 980 |
0 |
0 |
| 2004 |
2 |
11 900 |
5 |
14 988 |
2 |
280 |
| 2005 |
1 |
30 |
11 |
528 |
2 |
75 |
| 2006 |
0 |
0 |
6 |
1 932 |
3 |
39 |
| 2007 |
1 |
1 |
10 |
11 955 |
4 |
1 711 |
| 2008 |
1 |
127 |
4 |
106 674 |
0 |
0 |
| 2009 |
0 |
0 |
3 |
1 104 |
3 |
546 |
| 2010 |
1 |
1 100 |
6 |
28 892 |
0 |
0 |
Källa: Medlingsinstitutet
Not: Antal förlorade dagar syftar på arbetsdagar. Antalet förlorade arbetsdagar för en arbetstagare som omfattas av både strejk och lockout är redovisat under båda rubrikerna. En summering kan därför inte göras av denna tabell då det skulle innebära dubbelräkning.