Det svenska kollektivavtalssystemet innebär att löner och allmänna anställnings- villkor bestäms av parter på arbetsmarknaden, det vill säga arbetsgivarna och arbetstagarna, utan inblandning av staten. Avtalsförhandlingarna kan ske på central och på lokal nivå. Lönebildningen i avtalen har delats upp i sju olika löneavtalskonstruktioner; från individanpassad lönebildning med sifferlösa avtal utan angivet löneutrymme till en generell summa där alla får lika mycket i lön.
- Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme
Sifferlösa avtal där avtalen sluts helt på lokal nivå utan central inblandning.
- Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek
avtal som sluts på lokal nivå men som innehåller centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens, en så kallad stupstock.
- Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti
samma avtalskonstruktion som ovan med tillägget att om de lokala parterna inte kommer överens så innefattar de centralt tvingande bestämmelserna även en individgaranti, det vill säga en garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare, eller en generell löneökning.
- Lönepott utan individgaranti
centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet i form av en lönepott men de lokala parterna bestämmer fördelningen av potten.
- Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti
centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet medan fördelning sker på lokal nivå men med en centralt avtalad individgaranti, det vill säga en garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare eller en stupstock om individgaranti som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.
- Generell höjning och lönepott
centrala avtal som innehåller både en i förhand bestämd generell lönehöjning samt en i förhand bestämd lönepott som fördelas på lokal nivå.
- Generell höjning
centrala avtal som bestämmer en generell lönehöjning.
Typ av avtalskonstruktion som används varierar stort mellan olika sektorer på arbetsmarknaden. I nedanstående diagram redovisas vilka avtalskonstruktioner som förekommer inom privat, statlig och kommunal sektor.
Avtalskonstruktioner
Andel av samtliga anställda på arbetsmarknaden, sektorsvis, år 2009
| |
Privat sektor |
Statlig sektor |
Kommunal sektor |
Samtliga sektorer |
| Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme |
7 % |
38 % |
5 % |
9 % |
| Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek |
8 % |
|
46 % |
20 % |
| Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti |
10 % |
62 % |
49 % |
26 % |
| Lönepott utan individgaranti |
11 % |
|
|
6 % |
| Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti |
35 % |
|
|
21 % |
| Generell höjning och lönepott |
18 % |
|
|
11 % |
| Generell höjning |
11 % |
|
|
7 % |
| Totalt |
100 % |
100 % |
100 % |
100 % |
Källa: Medlingsinstitutet