Skattetryck - internationellt

Under senare år har skattetrycket i Sverige sjunkit något, men vi ligger fortfarande över OECD-genomsnittet. Skattetrycket, eller skattekvoten, beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP.

År 2014 hade Sverige det sjunde högsta skattetrycket av OECD-länderna. Tidigare har Sverige legat högre upp i listan. Placeringsförändringen beror på att flera länder varit tvungna att höja skatterna för att sanera sina offentliga finanser efter finanskrisen och att Sverige istället gjort vissa skattesänkningar under denna period.

Mellan 2008 och 2014 har skattetrycket ökat mest i Danmark, Grekland och Turkiet. De tre OECD-länder som under samma period uppvisar de största minskningarna i skattetryck är Norge, Chile och Storbritannien.

Trots att skattetrycket har gått ner något i Sverige under senare år ligger vi fortfarande högt internationellt sett. Till exempel uppgår det genomsnittliga skattetrycket i OECD till 34,4 procent vilket är mer än åtta procentenheter lägre än det svenska. Avståndet mellan USA:s och Sveriges skattetryck är ännu större: nästan 17 procentenheter.

Skattetrycket beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Ett skatteuttag på 400 miljarder och en BNP på 1 000 miljarder ger till exempel ett skattetryck på 40 procent. Även om skatteintäkterna inte skulle minska från ett år till ett annat kan alltså ändå skattetrycket sjunka om BNP-tillväxten är positiv.