Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget, eller jobbavdraget som det också kallas, innebär en skattesänkning med upp till 2 200 kronor i månaden. Vill du veta exakt hur stort ditt jobbskatteavdrag är kan du använda räknesnurran "Räkna ut din skatt".

Har man inkomster från anställning eller näringsverksamhet har skatten sänkts med upp till cirka 2 200 kronor i månaden genom införandet av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragets första steg infördes den 1 januari 2007 och förstärktes sedan under de tre efterföljande åren. År 2014 infördes det femte steget i jobbskatteavdraget. År 2016 infördes en ny regel som gör att jobbskatteavdraget börjar att minska vid månadsinkomster kring 50 000 kronor. Minskningstakten är satt till tre procent vilket innebär att jobbskatteavdraget är helt borta när inkomsten når 124 000 kronor i månaden.

Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror alltså på hur hög arbetsinkomst man har. I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten, vilket framgår av det mindre diagrammet. I och med att jobbskatteavdraget för höga inkomster börjar att minska går effekten till slut ner till noll. Denna minskning av jobbskatteavdraget innebär också att den högsta marginalskatten man kan få betala i Sverige ökar från 57 till 60 procent.

En annan faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Som mest är skillnaden mellan hög- och lågskattekommuner cirka 400 kronor per månad. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner.

En tredje sak som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är inkomsttagarens ålder. Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsålder.

Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det.

Exempel på inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag:

  • sjukpenning från Försäkringskassan
  • föräldrapenning
  • ersättning från arbetslöshetskassa
  • aktivitetsstöd
  • pension
  • egen arbetsskadelivränta

Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion, som alltså bokförs i statens budget. Kommunernas och landstingens skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag.

En annan sak som ibland kan förvilla är skillnaden mellan reduktion och avdrag. Jobbskatteavdraget minskar den slutliga skatten och är därför egentligen en skattereduktion. När man talar om avdrag brukar man snarare syfta på nedsättningar av den beskattningsbara inkomsten vilket ger en indirekt effekt på den slutliga skatten. Av den anledningen hade kanske en mer korrekt benämning varit jobbskattereduktion.

Det övergripande syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Det blir alltså mer lönsamt att gå från bidrag till arbete vilket ska stimulera sysselsättningen. Jobbskatteavdraget förväntas också leda till något mer dämpade löneökningskrav eftersom nettolönen stiger, vilket kan ge en lägre arbetslöshet.

Att jobbskatteavdraget är förstärkt för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta är gjort mot bakgrund av att befolkningen åldras och att det blir allt färre som arbetar i förhållande till de som befinner sig utanför arbetskraften.