Statsbudgetens saldo

85,3Budgetsaldo
2016

Från 1970 och fram till slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten hade ett lånebehov. De senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.

Den offentliga sektorn brukar delas upp på de tre delsektorerna staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Som figuren ovan visar är underskott i statens budget mer regel än undantag. Periodvis har dessa underskott kompenserats av överskott i andra sektorer. De överskott som för närvarande finns i ålderspensionssystemet behövs dock för att möta de åtaganden som en åldrande befolkning för med sig i framtiden.

Statsbudgeten redovisas i huvudsak på kassamässiga grunder. Med det menas att betydande belopp har kunnat förskjutas framåt eller bakåt mellan enskilda år, vilket bidragit till en ryckig tidsserie.

Även engångshändelser har påverkat budgetsaldot genom åren. Dit hör exempelvis utbetalningar av bankstöd om sammanlagt 70 miljarder kronor mellan 1992 och 1993 och inkomsten från försäljningen av statliga företag, bland annat Telia år 2000 som inbringade 61 miljarder kronor. Analyser av statsbudgetens saldo ska därför göras med försiktighet.

2013 blev underskottet stort, 131 miljarder kronor. Det förklaras dock till stor del genom att Riksbanken lånade cirka 100 miljarder kronor via Riksgälden för att stärka valutareserven. Eftersom valutareserven stärktes i samma utsträckning innebar detta inte någon försvagning av de offentliga finanserna. 2016, då konjunkturläget var relativt starkt, uppgick överskottet till preliminärt till 85 miljarder kronor.

Statsbudgetens saldo 2016

  • Totala inkomster: 1 002,7
  • Totala utgifter: 917,4
  • Budgetsaldo: 85,3

Källa: ESV