Handelsbalans och tjänstebalans

6,3 procent av BNP
2023

Handelsbalansen har visat överskott sedan början av 1990-talet. Tjänstebalansen har varit negativ sedan år 2022.

Handelsbalansen är en sammanställning över varuhandeln som visar värdet av alla varor vi exporterar och importerar. Om värdet på exporten är större än värdet på importen har vi ett överskott i handelsbalansen. På motsvarande sätt uppstår ett underskott när importen är större än exporten. Tjänstebalansen är en motsvarande sammanställning av handeln med tjänster.

Under andra hälften av 1970-talet ledde höga kostnader i Sverige och kraftigt höjda oljepriser till underskott i handelsbalansen. Trots att devalveringarna i början av 1980-talet förbättrade förhållandena, blev den positiva effekten kortvarig eftersom de inhemska kostnaderna inte dämpades.

Kronans fall hösten 1992 förbättrade Sveriges konkurrenskraft och exporten tog fart. Samtidigt pressades hemmamarknaden efter 1990-talets kris, vilket ledde till en lägre importtillväxt. Överskottet i handelsbalansen ökade därmed mycket kraftigt för att sedan plana ut i slutet på 1990-talet.

I mitten av 00-talet började handelsbalansens överskott som andel av BNP att krympa. Denna trend har däremot vänt under senare år och handelsbalansens saldo visar fortsatt överskott.

Ser man till handeln med tjänster uppvisade den under slutet av 1990-talet relativt stora underskott. Som störst var underskotten 1997 och 1998 då tjänstebalansens saldo uppgick till -1,2 procent respektive -1,4 procent av BNP. Därefter har underskotten gradvis minskat och de senaste tio åren har tjänstebalansen ofta hamnat på plus.

Handels- och tjänstebalanserna ingår båda i bytesbalansen som är ett bredare mått på ett lands affärer med utlandet.

Läs mer: Sveriges export- och importprodukter