BNP per capita

426 600Kronor
2015

Bruttonationalprodukten, BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita. Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Åren efter finanskrisen har Sverige haft en svag utveckling av BNP per capita, dock blev tillväxten åter starkare under 2015.

När produktionen, BNP, ökar innebär det att vi har tillväxt i landet. En befolkningsökning som sker snabbt och med stort inträde på arbetsmarknaden ökar också BNP, men då är det fler som står för produktionen och fler som ska dela frukterna av den. För att ta hänsyn till sådana förändringar i folkmängden dividerar man ibland BNP med antalet invånare. Det måttet kallas för BNP per capita och säger alltså hur mycket varje invånare i landet producerar i genomsnitt.

Precis som för det vanliga BNP-måttet kan BNP per capita uttryckas både i löpande och fasta priser. När det uttrycks i fasta priser har man räknat bort prisförändringar eller, lite förenklat, justerat för inflationen. Man mäter alltså enbart produktionsvolymen. Löpande priser anger istället ett värde som både påverkas av produktionsvolymen och prisförändringar. I diagrammet ovan redovisas BNP per capita i fasta priser.

Som framgår ökade Sveriges BNP per capita kraftigt under flera år under 1950- och 1960-talen. 1970-talet kantades däremot av mer oro i Sverige och världen. Bland annat hade vi två oljekriser, 1973 och 1979, som gav nedgångar också i den svenska ekonomin. Kraftiga löneökningar och höjda arbetsgivaravgifter gjorde att lönekostnaderna och inflationen skenade iväg. Det blev allt dyrare att producera i Sverige och tillväxten bromsades in. Industrins utveckling stannade nästan helt av under hela 1970-talet. Den svenska ekonomiska nedgången var djupare än i de flesta andra länder under den här perioden.

Sverige fick allt svårare att hävda sig i den internationella konkurrensen. Under både 1970- och 1980-talen försökte man kompensera detta genom att devalvera kronan. Detta fungerade inte särskilt bra och förtroendet för den svenska kronan var fortsatt lågt. Problemen med hög inflation och kostnadskriser i näringslivet bestod. Sammantaget var den ekonomiska utvecklingen under dessa två decennier mycket svag.

Den svaga tillväxten kulminerade i början av 1990-talet. Vi upplevde då tre år med fallande BNP – alltså negativ tillväxt. Tillväxten efter dessa krisår har dock varit jämförelsevis hög i Sverige. Under början av 2000-talet såg vi dock en nedgång i konjunkturcykeln i samband med att IT-bubblan sprack.

Under 2008 och 2009 föll BNP per capita som en effekt av finanskrisen. Året därpå, 2010, präglades av återhämtning och stark tillväxt. Återhämtningen höll sedan i sig under delar av 2011 också, men i takt med att den internationella skuldkrisen började göra sig allt mer gällande, bromsade ekonomin åter in. Under 2014 och 2015 har Sverige börjat röra sig ur lågkonjunkturen och BNP per capita-tillväxten har ökat.

I perioder av antingen osedvanligt hög eller låg befolkningstillväxt är det särskilt relevant att titta närmare på hur BNP per capita utvecklas. Under senare år har Sverige varit inne just i en sådan period. Mellan 2005 och 2014 växte befolkningen med cirka 0,8 procent om året i genomsnitt. Detta är historiskt sett en hög siffra. Mellan 1995 och 2004 var motsvarande befolkningsökning bara 0,2 procent om året. Om man därför endast ser till hur hög den ordinarie BNP-tillväxten varit under dessa senare år riskerar man att få en överskattad bild av välståndsutvecklingen.

Det är dock inte enbart den totala befolkningsutvecklingen som är av intresse i sammanhanget utan även hur åldersfördelningen förändras. Om befolkningen i arbetsför ålder (ungefär 20-64 år) växer fortare än övriga åldersgrupper kan man förvänta sig att detta ger en positiv effekt på BNP per capita eftersom en större andel då är med och bidrar till produktionen. Under de senaste åren har dock befolkningen i åldersgruppen 20-64 år vuxit långsammare än övriga åldersgrupper vilket kan förklara en del av den svaga BNP per capita-utvecklingen.

Sverige är inte ensamt om att ha upplevt en relativt svag BNP per capita-tillväxt under de senaste åren. Stora ekonomier som Tyskland och USA uppvisar en liknande utveckling efter finanskrisen. Genom att klicka på det mindre diagrammet kan du studera hur utvecklingen av BNP per capita sett ut internationellt från 1970-talet och framåt.