Hushållens skulder

Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger på en rekordhög nivå. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant under hela 2000-talet.

Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en rekordhög nivå. Att hushållen skuldsätter sig mer än tidigare kan bland annat förklaras av att Sverige efter nittiotalskrisen har ett mycket lägre ränteläge, en avreglerad finansmarknad och helt andra skatte- och subventionssystem än tidigare. Allt detta innebär att hushållen numera klarar av en högre skuldkvot än tidigare. På många håll uttrycks dock en oro över att skuldsättningen ökat för mycket.

Ett annat mått på hushållens skuldsättning är skulderna som andel av hushållens finansiella tillgångar. Sett till den utvecklingen har hushållens skuldsättning hållit sig relativt konstant under 2000-talet. Värdet på hushållens finansiella tillgångar har alltså ökat i ungefär samma takt som skuldsättningen.

Minst lika viktig som skuldkvoten är räntekvoten, det vill säga hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst. Räntekvoten illustrerar hushållens faktiska kostnader för sina skulder.

Räntekvoten har varierat genom åren. Under 1980-talet och fram till 90-talet låg räntekvoten, med hänsyn tagen till ränteavdragen, högre än idag. För närvarande ligger räntekvoten på en låg nivå på grund av det historiskt låga ränteläget. Genom att klicka på det mindre diagrammet kan du studera hur räntekvoten har utvecklats.

Man ska notera att räntekvoten, precis som skuldkvoterna, beräknas för hela hushållssektorn. För att avgöra hur utsatta hushållen är på grund av skuldsättningen måste man även studera hur skulderna är fördelade inom sektorn, till exempel genom att titta på andelen högbelånade hushåll.