Hushållens inkomster

Hushållens disponibla inkomster har ökat stadigt under senare delen av 1900-talet, speciellt från slutet av 1970-talet och framåt. Men om man räknar bort inflationen ser man att hushållens köpkraft inte följt en spikrak utveckling till det bättre. Det är först under de senaste femton åren som trenden varit mer obrutet positiv.

Hushållens disponibla inkomster är summan av hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter. Disponibel inkomst är alltså den inkomst som hushållen förfogar över själva och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande. Antingen uttrycks hushållens disponibla inkomster i löpande eller fasta priser.

När den disponibla inkomsten uttrycks i löpande priser tas ingen hänsyn till hur inflationen påverkar. Man bortser alltså från förändringar i den allmänna prisnivån i ekonomin. Diagrammet visar att hushållens totala disponibla inkomst, utslagen per invånare och mätt i löpande priser, ungefär har dubblerats sedan 1993.

Räknar man bort inflationen är uppgången nästan 60 procent sedan 1993. Även detta är en stark siffra. Särskilt om man jämför med hur utvecklingen såg ut under 1980-talet då inflationen åt upp det mesta av inkomstökningarna. I början av 1980-talet, när inflationen vissa år översteg 10 procent, minskade till och med hushållens köpkraft.

Hushållens inkomster

Efter inkomstpost, år 2014

Totalt, mnkrPer capita, kr
+ Löner och sociala avgifter1 901 435196 100
+ Kapitalinkomster251 88726 000
+Transfereringsinkomster718 60274 100
+ Övriga inkomster147 83915 200
- Inkomst- och förmögenhetsskatter599 58161 800
- Sociala avgifter399 98941 300
- Kapitalutgifter44 5694 600
- Övriga transfereringsutgifter76 1927 900
= Disponibel inkomst1 899 432195 900
Källa: SCB
Per capita-uppgifterna har avrundats till närmsta hundra kronor. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer ingår inte.

 

Hushållens största inkomstkälla är lön. Notera att all ersättning som en arbetsgivare betalar för den anställde, inklusive arbetsgivaravgift och sociala avgifter, inkluderas i denna post.

Transfereringar är också en stor inkomstkälla för hushållen. Här utgör pensioner en betydande del. Andra transfereringsinkomster är a-kassa, utbildningsbidrag, utbetalningar för föräldraledighet med mera.

Från hushållens totala inkomster dras sedan skatter och avgifter. I tabellen framgår det att den största minusposten utgörs av inkomst- och förmögenhetsskatter samt sociala avgifter. Vad gäller "inkomst- och förmögenhetsskatter" är förmögenhetsskatten numera avskaffad. "Sociala avgifter" inkluderar både lagstadgade arbetsgivar- och egenavgifter och avtalade sociala avgifter. Posten "övriga transfereringar" inkluderar bland annat kyrkoavgiften.