Hushållens konsumtion och sparande

Hushållens disponibla inkomst kan antingen konsumeras eller sparas. För att få ett översiktligt mått på hur sparandet utvecklas brukar man därför beräkna den så kallade sparkvoten. Denna visar andelen av den disponibla inkomsten som går till sparande.

Diagrammet visar hushållens sparkvot. Sparkvoten är den andel, i procent, av disponibel inkomst som går till sparande. Resten av den disponibla inkomsten används till konsumtion.

Hur mycket hushållen sparar tenderar att följa konjunkturen i ekonomin. I goda tider konsumerar hushållen mer och i lågkonjunkturer ökar sparandet. I slutet av 1980-talet minskade hushållens sparande fram tills 1990-talskrisen. När krisen slog till och osäkerheten spred sig vände det och sparkvoten steg kraftigt. Samma mönster syns också kring  IT-kraschen i början av 2000-talet. Även under den senaste djupa lågkonjunkturen har hushållens sparande ökat.

Man ska notera att "hushållens sparkvot" kan ha olika definitioner. Hushållens eget sparande är det sparande som hushållen själva styr direkt över. Det sparandet definieras som disponibel inkomst minus konsumtion. Men sparkvoten kan även uttryckas med hänsyn tagen till det sparande som sker via tjänste- och premiepensioner. Görs så blir naturligtvis hushållens sparkvot högre än när man endast beaktar det egna sparandet. Klicka på det mindre diagrammet för att studera hur sparandet har utvecklats enligt denna definition.