Ginikoefficient - internationellt

Ginikoefficienter används för att jämföra inkomstspridningen mellan olika länder. Ett lågt värde innebär mindre skillnader. Sverige ligger på 12:e plats i OECD:s ranking från 2013. Om man tar hänsyn till skattefinansierad välfärd hade Sverige minst inkomstspridning inom OECD under 2007.

Ginikoefficienten mäter inkomstspridningen inom ett land. Måttet går mellan 0 och 1. I ett land med värde 0 har alla exakt samma inkomst medan 1 innebär att en person har all inkomst i ett land. Ginikoefficienten används framförallt för att jämföra inkomstfördelningen i olika länder med varandra.

Ginikoefficienten presenteras vanligtvis som disponibel inkomst efter skatter och transfereringar. Det är denna definiton som används i det stora diagrammet ovan. I OECD i rapporten ”Divided We Stand” visades ett annat alternativ där ginikoefficienten tar hänsyn till att offentligt finansierad välfärd också har en omfördelande effekt. Gratis skola och subventionerad sjukvård minskar inkomstskillnaderna inom ett land. Denna alternativa ginikoefficient visas i miniatyrdiagrammet för år 2007. Sverige har låg lönespridning med båda måtten. Om man tar hänsyn till omfördelningseffekterna av skattefinansierad välfärd hade Sverige lägst inkomstskillnader inom OECD år 2007.

Det finns flera problem med ginikoefficienten, bland annat att den bara fokuserar på relativa inkomster och inte inkomstnivån i landet. Exempelvis hade Nederländerna och Bangladesh samma ginikoefficient år 2010. Det är inte ovanligt att ginikoefficienten sjunker när alla blir fattigare och stiger när alla blir rikare. Island gick från 16:e plats till första plats mellan 2008-2010. Alla inkomstgrupper blev fattigare, men de lägsta inkomstgrupperna minskade mindre i inkomst. I Sverige har alla inkomstgrupper fått högre disponibel inkomst. I och med jobbskatteavdraget har inkomsterna efter skatt ökat mest för de som har ett jobb - och då ökar inkomstspridningen. Andra problem är att ginikoeffienten inte tar hänsyn till förmögenhet, vilket innebär att länder med låg lönespridning, men där ett fåtal har all förmögenhet, har en låg ginikoefficient.

Ett annat sätt att jämföra inkomstfördelningen mellan länder är att jämföra lönepercentilerFör låg lönespridning kan innebära att svaga grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Om ingångslönerna är för höga kan exempelvis unga, lågutbildade och långtidsarbetslösa ha svårt att hitta jobb.