Flyktinginvandrares förvärvsfrekvens

Tiden det tar för flyktinginvandrare och deras anhöriga att komma i arbete beror i hög utsträckning på deras utbildningsbakgrund. Längst tid tar det för lågutbildade. Bland personer som saknar gymnasiekompetens har färre än hälften arbete efter 10 år i Sverige.

I diagrammen visas förvärvsfrekvensen för personer som kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriga till flyktingar. Statistiken är uppdelad efter vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. I det första diagrammet visas förvärvsfrekvensen för personer med olika utbildningsbakgrund. Etableringen går snabbast för personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning, efter sex år i Sverige är hälften förvärvsarbetande. De som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är personer med kortare förgymnasial utbildning eller där uppgift om utbildningsnivå saknas. Efter 10 år i Sverige är det fortfarande färre än hälften som förvärvsarbetar.

Om du klickar på miniatyrdigrammen kan du ser hur etableringstiden sett ut för personer som kommit till Sverige olika år och med olika utbildning. Man kan exempelvis välja att jämföra etableringstiden för de som fick uppehållstillstånd i högkonjunkturen innan finanskrisen med de som kom till Sverige mitt under finanskrisen. De som fick uppehållstillstånd år 2009 har haft svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än de som fick uppehållstillstånd år 2006.

Trots att förvärvsfrekvensen bland flyktinginvandrare och deras anhöriga ökar när vistelsetiden i Sverige blir längre kommer den aldrig upp i samma nivå som förvärvsfrekvensen bland inrikes födda. I tabellen nedan jämförs flyktinginvandrares förvärvsfrekvensen efter 10 år i Sverige med den genomsnittliga förvärvsfrekvensen. Också efter 10 år är flyktinginvandrarnas förvärvsfrekvens omkring 20 procentenheter lägre än genomsnittet.