Sysselsättningsgap - internationellt

Sverige uppvisar näst störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i Europa. Sverige är dock inte ensamt om denna problematik. Stora skillnader i sysselsättningsgrad förekommer också i länder som Nederländerna, Makedonien, Frankrike, Belgien och Finland.

I Sverige är sysselsättningsgraden lägre bland utrikes än inrikes födda. Det beror delvis på att det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden, men även för personer som har bott i Sverige under en längre tid kvarstår skillnader i andelen som jobbar. Om man jämför sysselsättningsgraden bland inrikes och utrikes födda i EU:s medlemsländer ser man att Nederländerna är det land som uppvisar störst skillnad, följt av Sverige. Jämfört med inrikes födda är sysselsättningsgraden i Sverige 16,4 procentenheter lägre bland utrikes födda.

 

Miniatyrdiagrammet visar sysselsättningsgraden bland utrikes födda i varje land. Sverige ligger något högre än snittet i EU. Att skillnaden i sysselsättningsgrad är större i Sverige än i många andra länder betyder därför att sysselsättningsgraden bland inrikes födda är ovanligt hög. Totalt sett har Sverige en hög sysselsättningsgrad jämfört med andra länder.

 

Att sysselsättningsgraden bland utrikes födda varierar mellan länder beror delvis på hur arbetsmarknaden ser ut i de olika länderna. I länder med låg sysselsättningsgrad är också sysselsättningsgraden bland utrikes födda låg eftersom det överlag går trögt på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden påverkas också av de utrikes föddas bakgrund. Ju högre utbildning desto lättare är det att etablera sig på arbetsmarknaden. Sammansättningen i gruppen utrikes födda påverkar arbetsmarknadsutfallet. Om en stor andel kommer från länder med låg genomsnittlig utbildningsnivå kommer det att dra ner sysselsättningsgraden i hela gruppen. På samma sätt uppvisar länder med en hög grad av arbetskraftsinvandring ofta en hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda.

 

I vissa länder har utrikes födda lättare att ta sig in på arbetsmarknaden än i andra. Det beror på hur väl de utrikes föddas kompetens stämmer överens med de jobb som finns tillgängliga på arbetsmarknaden. Relevanta språkkunskaper och utbildning är viktigt för att få in en fot på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara lättare för personer som kommer från ett fransktalande land att flytta till Frankrike än till Sverige eftersom de redan kan språket. Gamla kolonier brukar även ha utbildningssystem som påminner om den gamla kolonialmaktens system.