Flyktinginvandring

Över tid har flyktinginvandringen till Sverige uppvisat stora variationer. Under 1990-talet ökade flyktingströmmen kraftigt i samband med kriget på Balkan. Under senare år är det konflikter som de i Somalia och Syrien som åter ökat antalet asylsökande.  

Invandringen till Sverige är väldigt diversifierad. Under 2016 beviljades 150 535 uppehållstillstånd. 58 procent av dessa avsåg flyktinginvandrare och personer med flyktingliknande skäl, samt deras anhöriga. Resten utgjordes av invandring från EES-länderna, arbetskraftsinvandring, gäststudenter, övriga anhöriga etc.

Flyktinginvandrare är personer som fått sin asylansökan beviljad enligt FN:s flyktingkonvention. Om en person har välgrundade skäl att vara rädd för att bli förföljd i hemlandet på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller för att personen tillhör en viss samhällsgrupp, kan personen få flyktingstatus och därmed beviljas asyl. Asyl kan även beviljas på grund av flyktingliknande skäl. Enligt EU:s regler om alternativt skyddsbehövande ska en person beviljas asyl om den löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. I Sverige beviljas asyl även till övriga skyddsbehövande. I den gruppen ingår personer som inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. Även personer med synnerligen ömmande omständigheter kan få beviljad asyl i Sverige. 

De senaste åren har antalet asylsökande ökat vilket bland annat har berott på att konflikterna i Syrien, Somalia och Irak drivit många på flykt. En annan stor flyktinggrupp har varit eritreaner som flytt undan förtrycket i hemlandet. 2015 uppgick antalet asylsökande till nästan 163 000 vilket är nästan dubbelt så många som det tidigare toppåret 1992 då kriget i Jugoslavien rasade. 

Att antalet asylsökande nu är större än vanligt har gjort att integrationsfrågan fått mer utrymme i den svenska debatten – inte minst diskuteras hur väl anpassad arbetsmarknaden är för att möta ett ökat inflöde. Många utrikes födda har svårt att ta sig över trösklarna till arbetsmarknaden, vilket bland annat illustreras av sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken.