Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron sjönk mellan 1988 och 1997 från 9,7 procent till 3,8 procent. Mellan 1997 och 2003 ökade sjukfrånvaron återigen kraftigt. Därefter minskade sjukfrånvaron igen. Den lägsta nivån nåddes under 2011 på 3,3 procent. Under 2015 låg andelen på 4,1 procent. Tjänstemän har lägre sjukfrånvaro än arbetare.

Minskningen av sjukfrånvaron under 1988 till 1997 berodde bland annat på ändrade ersättningssystem, till exempel införande av karensdag, sänkta ersättningsnivåer samt ökat arbetsgivaransvar. Förmodligen spelade också det försämrade arbetsmarknadsläget in.

Mellan 1997 och 2003 ökade sjukfrånvaron kraftigt igen. År 2003 var sjukfrånvaron 6,1 procent. Under 2004 kom ett trendbrott med minskande sjukfrånvaro för både arbetare och tjänstemän. Förklaringar till detta är bland annat ett ökat ansvar för företagens finansiering av ersättningen vid sjukfrånvaro vad gäller sjuklön och sjukpenning samt förstärkning av karenstid. Under senare tid har också ersättningsnivåerna förändrats.

Under 2008 infördes också nya regler vad gäller sjukförsäkringssystemet. De nya reglerna innebär främst ett införande av tidsbegränsningar för antalet sjukpenningsdagar.