Hälsoekonomi

Senast uppdaterad: 2025-08-27

Vad är hälsoekonomi? Hälsoekonomi är en del av den tillämpade mikroekonomin som undersöker hur resurserna inom vården kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att räcka till mer hälsa.

Hälsoekonomi handlar om att analysera hur resurser i vården kan användas på ett sätt som skapar största möjliga hälsa. Dyrare behandlingar kan ställas mot den ökade livskvalitet och hälsa de kan ge, vilket gör det möjligt att bedöma om en högre kostnadkostnad: är motiverad. Eftersom resurserna inte räcker till allt krävs prioritering mellan olika behandlingar, läkemedel och insatser. Målet är att se till att resurserna gör så mycket nytta som möjligt.

Ett viktigt verktyg inom hälsoekonomi är hälsoekonomiska utvärderingar. De genomförs ofta inom ramen för kliniska studier, eftersom dessa studier ger hög intern validitet och pålitliga data om behandlingens effekter. Kliniska studier är undersökningar där nya behandlingar eller metoder prövas på patienter för att utvärdera säkerhet och effekt.

Kliniska studier innehåller däremot sällan all den information som krävs för en komplett hälsoekonomisk analys. Exempelvis är tidsramen ofta för kort för att fånga långsiktiga effekter, och vissa kostnader och effekter utanför vården mäts inte alls. För att komplettera detta används hälsoekonomiska modeller, där data från kliniska studier kombineras med information från register och expertbedömningar i matematiska modeller. På så sätt kan man analysera både direkta och indirekta effekter över längre tidshorisonter. Detta gör modeller till ett viktigt beslutsstöd inom hälsoekonomi. Exempel på modeller som används inom hälsoekonomiska utvärderingar är beslutsträdsmodellen och Markovmodellen.

Kostnader mäts ofta i monetära termer i hälsoekonomiska undersökningar, men effekterna kan mätas i monetära termer, i fysiska mått som levnadsår eller i kombinerade mått som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYQALY:). Tillsammans används kostnader och hälsoeffekter för att beräkna kostnadseffektiviteten av olika läkemedel och behandlingar.

Etiska principer och samhällsekonomiska perspektiv

Hälsoekonomi handlar inte bara om kliniska data och ekonomiska modeller utan etiska principer och ett samhällsekonomiskt perspektiv vägs också in i bedömningar inom hälso- och sjukvården. Beslut inom hälso- och sjukvården baseras på en etisk grund, som bygger på tre centrala principer:

• Människovärdesprincipen: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
• Behovs- och solidaritetsprincipen: Resurser bör fördelas efter behov.
• Kostnadseffektivitetsprincipen: När olika insatser eller verksamheter jämförs bör man eftersträva en rimlig balans mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet.

Denna etiska plattform är fastlagen i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är kostnadseffektivitetsprincipen central, särskilt när nya behandlingar och teknologier innebär ökade kostnader men samtidigt kan förbättra hälsa och livskvalitet. Perspektivet tar hänsyn till att behandlingar som förbättrar patienters hälsa kan ge samhällsvinster, exempelvis genom att fler får möjlighet återgå till arbete, vilket leder till ökad produktivitetproduktivitet:, högre skatteintäkter och minskad belastning på vården.

Samtidigt betonar den etiska plattformen i hälso- och sjukvårdslagen att analysen inte enbart kan baseras på arbetsrelaterade utfall. Människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen innebär att alla individer ska tilldelas vård utifrån lika värde och efter behov, oavsett arbetsförmåga eller position på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Om för stort fokus läggs på produktionsvinster finns en risk att grupper långt från arbetsmarknadenarbetsmarknaden: diskrimineras.