Konkurrens
Senast uppdaterad: 2025-05-22
Vilka olika typer av Konkurrens:konkurrens består marknaden av? I nationalekonomisk teori brukar man skilja mellan perfekt Konkurrens:konkurrens och monopolitisk Konkurrens:konkurrens. Perfekt Konkurrens:konkurrens präglas av att många producenter tävlar mot varandra och således pressar ner priserna. Monopolistisk Konkurrens:konkurrens innebär att producenten särskiljer sin produkt och kan därför ta mer betalt eftersom producenten har mer makt inom den aktuella marknaden. Här kan du läsa mer om fri Marknad:marknad, Oligopol:oligopol och Monopol:monopol.
Konkurrens:Konkurrens kan beskrivas som en tävling mellan Företag:företag för att vinna konsumenter genom att erbjuda exempelvis bäst kvalitet, störst Utbud:utbud eller lägst pris. Konkurrensen leder därför ofta till sänkta priser, snabbare utveckling och effektivare användning av resurser. Hög Konkurrens:konkurrens har många fördelar, framför allt för konsumenter, men är inte alltid möjlig eller önskvärd. Vissa marknader är för kostsamma för att mer än en aktör ska kunna etablera sig. Andra marknader präglas av andra mål än priser och Effektivitet:effektivitet. Ibland kan marknadsmisslyckanden skapa problem för effektiviteten.
Perfekt Konkurrens:konkurrens är ett nationalekonomiskt utgångsläge, det vill säga en teoretisk grund för analyser. En Marknad:marknad som präglas av perfekt Konkurrens:konkurrens kännetecknas ofta av många säljare och köpare som dessutom besitter fullstädning information. Marknaden har låga inträdesbarriärer och pressade priser. På en Marknad:marknad med perfekt Konkurrens:konkurrens råder även avsaknad av Stordriftsfördelar:stordriftsfördelar, Transaktionskostnader:transaktionskostnader och marknadsmisslyckanden. För att förstå fri Konkurrens:konkurrens kan man föreställa sig ett torg med försäljare där alla säljer identiska Varor:varor. Eftersom det inte finns någon skillnad i kvalitet mellan varorna och inte heller några andra faktorer som urskiljer försäljarna från varandra, kommer konsumenten att välja att köpa av den försäljare som erbjuder lägst pris. I teorin kommer därför priset på en Marknad:marknad med fri Konkurrens:konkurrens vara lika med marginalkostnaden, alltså kostnaden för producenten att tillverka ytterligare en vara. Producenten har således ingen makt över prissättningen utan får finna sig i hur marknaden värderar varan. Dessa fiktiva omständigheter erbjuder nationalekonomer ett teoretiskt utgångsläge som är enkelt att räkna på.
Monopolistisk Konkurrens:konkurrens innebär att Företag:företag har mer makt över prissättningen. Detta eftersom företaget har etablerat ett varumärke som konsumenterna kan tänka sig betala mer för. I verkligheten uppfylls sällan de förutsättningar som måste råda för att en Marknad:marknad ska ha perfekt Konkurrens:konkurrens. Därför måste man ta hänsyn till bland annat marknadsmisslyckanden, Stordriftsfördelar:stordriftsfördelar och Transaktionskostnader:transaktionskostnader. Företag:Företag gör dessutom allt de kan för att sticka ut. På så sätt skapas skillnader mellan Varor:varor som i grunden är identiska. På torget med försäljare kan man i stället föreställa sig att ett Företag:företag har en fin logga, en annan har förpackat varan på ett kreativt sätt, en tredje är väldigt högljudd och en fjärde har startat med internetförsäljning för att bli mer lättillgänglig för konsumenterna. Företag:Företag som lyckas med sin marknadsföring och särskiljer sig från mängden kan konkurrera med monopolistisk Konkurrens:konkurrens. De får större inflytande över marknaden och kan ta mer betalt för sina produkter.
För att vinstmaximera ska producenten maximera sina intäkter och minimera sina kostnader. Producenten gör detta genom att sälja den kvantitet där marginalintäkten är lika med marginalkostnaden. (Om marginalkostnaden>marginalintäkten förlorar producenten på att sälja yttreligare en vara. Om marginalkostnaden<marginalintäkten tjänar producenten på att säja ytterligare en vara). På en m:På en marknad med peRfekt konk:rfekt konkurrens styr konsumenterna över priset och marginalintäkten blir därför lika med efterfrågefunktionen. Under monopoliStisk konk:stisk konkurrens har istället producenten makt över prissättningen och marginalintäkten är således inte sammA som efter:a som efterfrågan. Producenten väljer fortfarande att sälja den kvantitet där marginalintäkten är lika med marginalkostnad men som grafen visar är konsumenterna villiga att betala mer än marginalkostnaden för utbjuden kvantitet.
