Ekonomifakta

Konkurrens

Senast uppdaterad: 2026-01-07

I nationalekonomisk teori skiljer man ofta mellan perfekt Konkurrens:konkurrens och monopolistisk Konkurrens:konkurrens. Perfekt Konkurrens:konkurrens kännetecknas av många producenter som konkurrerar med identiska Varor:varor, vilket pressar priserna. Monopolistisk Konkurrens:konkurrens innebär i stället att producenter differentierar sina produkter, vilket ger dem viss prissättningsmakt och möjlighet att ta ut högre priser.

Vad är konkurrens?

Konkurrens:Konkurrens kan beskrivas som en tävling mellan Företag:företag om att vinna konsumenter genom att erbjuda exempelvis lägre priser, högre kvalitet eller ett större Utbud:utbud. Konkurrens:Konkurrens leder ofta till lägre priser, snabbare teknisk utveckling och en mer effektiv användning av samhällets resurser.

Hög Konkurrens:konkurrens har många fördelar, särskilt för konsumenter, men är inte alltid möjlig eller önskvärd. Vissa marknader är så kapitalkrävande att endast ett fåtal, eller till och med en enda, aktör kan verka lönsamt. Andra marknader styrs av mål som inte enbart handlar om pris och Effektivitet:effektivitet, exempelvis tillgänglighet eller samhällsnytta. Dessutom kan marknadsmisslyckanden innebära att Konkurrens:konkurrens inte leder till ett effektivt utfall. Här kan du läsa mer om fri Marknad:marknad, Oligopol:oligopol och Monopol:monopol.

.

Perfekt konkurrens

Perfekt Konkurrens:konkurrens är ett nationalekonomiskt referensscenario, det vill säga ett teoretiskt utgångsläge som används för analys. En Marknad:marknad med perfekt Konkurrens:konkurrens kännetecknas av många köpare och säljare som har fullständig information. Inträdesbarriärerna är låga, priserna pressade och ingen enskild aktör kan påverka marknadspriset.

Vidare råder det inga Stordriftsfördelar:stordriftsfördelar, inga Transaktionskostnader:transaktionskostnader och inga marknadsmisslyckanden. För att illustrera perfekt Konkurrens:konkurrens kan man föreställa sig ett torg där flera försäljare erbjuder identiska Varor:varor. Eftersom det inte finns några kvalitetsskillnader eller andra faktorer som skiljer säljarna åt, kommer konsumenterna alltid att välja den försäljare som erbjuder det lägsta priset.

I teorin innebär detta att priset på en Marknad:marknad med perfekt Konkurrens:konkurrens blir lika med marginalkostnaden, det vill säga kostnaden för att producera ytterligare en enhet. Producenterna saknar därmed prissättningsmakt och måste acceptera det pris som marknaden bestämmer. Dessa förenklade och i praktiken orealistiska antaganden gör dock perfekt Konkurrens:konkurrens till ett användbart och lättanalyserat teoretiskt ramverk.

Monopolistisk konkurrens

Monopolistisk Konkurrens:konkurrens innebär att Företag:företag har viss makt över prissättningen, främst eftersom de lyckas särskilja sina produkter från konkurrenternas. Detta sker ofta genom varumärken, marknadsföring, design eller andra egenskaper som gör att konsumenter är villiga att betala ett högre pris.

I verkligheten uppfylls sällan de strikta villkor som krävs för perfekt Konkurrens:konkurrens. Marknader präglas i stället av marknadsmisslyckanden, Stordriftsfördelar:stordriftsfördelar och Transaktionskostnader:transaktionskostnader, och Företag:företag strävar aktivt efter att sticka ut. På det tidigare torget kan man nu föreställa sig att ett Företag:företag har en tilltalande logotyp, ett annat en kreativ förpackning, ett tredje lockar kunder genom högljudd försäljning och ett fjärde erbjuder smidig internetförsäljning. Trots att varorna i grunden är likartade uppfattas de som olika av konsumenterna.

Företag:Företag som lyckas differentiera sina produkter konkurrerar under monopolistisk Konkurrens:konkurrens och får därmed större inflytande över priset. De kan ta ut ett högre pris än sina konkurrenter, men möter samtidigt Konkurrens:konkurrens från liknande produkter.

.

Vinstmaximering

För att maximera vinsten strävar producenten efter att maximera intäkterna och minimera kostnaderna. Detta uppnås genom att producera den kvantitet där marginalintäkten är lika med marginalkostnaden. Om marginalkostnaden överstiger marginalintäkten förlorar producenten på att sälja ytterligare en enhet, medan motsatsen innebär att ytterligare försäljning ökar vinsten.

På en Marknad:marknad med perfekt Konkurrens:konkurrens är producenten pristagare, vilket innebär att marginalintäkten är lika med efterfrågekurvan. Under monopolistisk Konkurrens:konkurrens har producenten däremot viss prissättningsmakt, vilket gör att marginalintäkten inte sammanfaller med Efterfrågan:efterfrågan. Producenten väljer fortfarande den kvantitet där Marginalintäkt:marginalintäkt och marginalkostnad är lika, men som grafiskt illustreras är konsumenterna då villiga att betala ett pris som överstiger marginalkostnaden för den producerade kvantiteten.

Läs också

Nationalekonomisk teori