Hälsoekonomiska utvärderingar

Senast uppdaterad: 2025-08-27

Hälsoekonomisk utvärdering är ett verktyg för att bedöma kostnader och hälsoeffekter av olika satsningar inom hälso-och sjukvård. Syftet är vanligen att avgöra om en viss medicinsk behandling är kostnadseffektiv, alltså om den innebär en rimlig kostnadkostnad: i förhållande till den hälsonytta den ger patienterna och samhället. Det handlar inte om att spara eller begränsa resurserna, utan snarare om att använda dem på ett sätt som ger största möjliga hälsa för hela befolkningen.

När resurserna är begränsade och flera behandlingsmetoder finns att välja mellan kan hälsoekonomiska utvärderingar användas som beslutsstöd. Utvärderingarna väger kostnader mot behandlingseffekter och identifierar vilken åtgärd som ger störst hälsoeffekt för kostnaden. Hälsoekonomiska utvärderingar bygger på data från kliniska studier samt resultatresultat: från hälsoekonomiska modeller. Hälsoekonomiska analyser är därmed en central del av beslutsunderlaget för prioriteringar inom vården och bygger på väletablerade och vetenskapligt förankrade metoder.

Fyra olika typer av hälsoekonomiska utvärderingar

Inom hälsoekonomi brukar man vanligtvis skilja mellan fyra huvudtyper av utvärderingar. Gemensamt för dem är att de analyserar kostnader i monetära termer, men hälsoeffekterna mäts på olika sätt beroende på syfte och tillgänglig information. Valet av metod styrs i regel av analysens frågeställning och vilka data som finns till hands.

• Kostnadsintäktanalysen är en metod där både kostnader och effekter uttrycks i termer av kronor och ören. Trots sin teoretiska styrka används metoden relativt sällan i praktiken, eftersom det ofta är svårt att sätta ett exakt ekonomiskt värde på hälsoeffekter.
• Kostnadsminimeringsanalysen används när behandlingsalternativen har likvärdig effekt. Det som då jämförs är endast kostnaderna, och den metod som innebär lägst kostnadkostnad: bedöms som mest effektiv.
• Kostnadseffektanalysen fokuserar på att mäta effekter i hälsorelaterade mått som till exempel antal besvärsfria dagar eller antal vunna levnadsår. Den är användbar när hälsoeffekterna är kvantitativt mätbara men inte nödvändigtvis jämförbara i ekonomiska termer. Ett problem är dock att sådana kvantitativa hälsomått säger lite om patientens upplevda livskvalitet. Dessutom kan det vara svårt att jämföra olika typer av hälsoeffekter för olika sjukdomar.
• Kostnadsnyttoanalysen är idag den mest använda modellen för hälsoekonomisk bedömning. Den påminner om kostnadseffektanalysen men går ett steg längre genom att väga in både förväntad livslängd och livskvalitet. Resultatet uttrycks i ett sammansatt mått som visar den totala hälsoeffekten av en handling och ger ett mer heltäckande beslutsunderlag. Det vanligast förekommande måttet för detta är kvalitetsjusterade levnadsår (QALYQALY:).