Hushållens inkomster

Hushållens disponibla inkomster har ökat stadigt under en lång tidsperiod. Särskilt under de senaste 20 åren har uppgången varit stark, faktiskt i paritet med vad vi såg under rekordåren på 1950- och 60-talen. Under det andra kvartalet 2020, då coronakrisen bröt ut, skedde dock en relativt kraftig nedgång.

Hushållens disponibla inkomster är summan av hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter, det vill säga den inkomst som hushållen själva förfogar över och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande.

För att få en bild över hur de disponibla inkomsterna har utvecklats över tid kan man vända sig till nationalräkenskaperna där det finns data ända tillbaka till 1950. Ser man till utvecklingen över en så lång tidsperiod är det lämpligt att ta hänsyn till såväl befolkningsökningen som inflationen. I diagrammet ovan görs det genom att hushållens totala disponibla inkomster dividerats med antalet invånare i Sverige. Den ena serien uttrycks sedan i löpande priser medan den andra har inflationsjusterats med konsumentprisindex, KPI.

Som framgår är det stor skillnad beroende på om man tar hänsyn till inflationen eller inte. I serien som inte är inflationsjusterad ser uppgångarna ut att ha varit som störst under 1970- och 80-talen, medan den inflationsjusterade serien tvärtom visar på lägst uppgångar under denna tid. Förklaringen ligger i att inflationen under dessa årtionden var väldigt hög. Prisökningarna åt helt enkelt upp inkomstökningarna. I början av 1980-talet, när inflationen vissa år översteg tio procent, minskade till och med hushållens köpkraft. Dessutom höjdes skatterna ganska kraftigt under denna tid vilket även det inverkade negativt.

Mot slutet av 1990-talet gick dock inkomstutvecklingen in i en ny fas. Lönebildningen började fungera bättre när industrin, genom Industriavtalet 1997, började sätta märket även för andra sektorer. Detta i kombination med en stark produktivitetsutveckling i näringslivet gav förutsättningar för reallöneökningar. Riksbanken blev dessutom mer självständig och inriktad på att hålla en låg och stabil inflation. Också skattetrycket började minska något från rekordnivåerna i början av 1990-talet. Allt detta sammantaget har gett förutsättningar för en väsentligt starkare inkomstutveckling. Faktum är att inkomstutvecklingen under 2000-talet, enligt detta mått, gott och väl har matchat utvecklingen under rekordåren på 1950- och 60-talen.

Hur utvecklingen kommer att se ut framöver beror i hög grad på hur coronakrisen utvecklar sig. Genom att klicka på det mindre diagrammet ovan, kan du ta del av hur de totala disponibla inkomsterna har förändrats per kvartal. Som framgår syns en relativt brant nedgång under det andra kvartalet 2020, vilket är en avspegling krisen.

Hushållens disponibla inkomster kan mätas med uppgifter från olika källor. Utöver nationalräkenskaperna, som är källan till diagrammet ovan, kan också inkomst- och taxeringsregistret användas. De båda källorna skiljer sig åt metodmässigt, framförallt i hur olika poster bokförs. I nationalräkenskaperna räknas avkastningen på pensionsrätter in i kapitalinkomsterna. Däremot ingår inte kapitalvinster, exempelvis vinster gjorda vid bostads- och aktieförsäljningar.

Eftersom kapitalvinster är likvida medel för hushållen, till skillnad från den beräknade avkastningen på pensionsrätter, kan det därför vara mer relevant att använda inkomst- och taxeringsregistret om man vill studera de olika komponenterna i den disponibla inkomsten. I tabellen nedan visas en sådan uppdelning. Beloppen anges i miljarder kronor och är inte justerade för folkmängden.

Som framgår utgörs hushållens största inkomstkälla av lön. En annan stor inkomstkälla är transfereringar, framför allt då skattepliktiga transfereringar där pension är den enskilt största posten. Kapitalinkomsterna består både av tidigare nämnda kapitalvinster samt av ränteinkomster och utdelningar.

Disponibel inkomst enligt inkomst- och taxeringsregistret

Miljarder kronor, år 2018

mdkr
Faktorinkomst arbete och kapital
Löneinkomst 1 791,4
Näringsinkomst med mera 49,2
Ränta/utdelning161,3
Kapitalvinst192,5
Summa faktorinkomst2 194,5
Skattepliktiga transfereringar
Pensioner 488,7
Sjuk- och aktivitetsersättning*32,9
Sjukpenning m.m.**34,6
Föräldrapenning 38,7
Arbetsmarknadsstöd 23,1
Övriga skattepliktiga transfereringar7,0
Summa skattepliktiga transfereringar 625,0
Skattefria transfereringar
Barnbidrag 31,1
Studiestöd inkl studielån 33,1
Bostadsbidrag 18,9
Ekonomiskt bistånd***10,1
Övrig skattefria transfereringar13,4
Summa skattefria transfereringar 106,5
Bruttoinkomst2 926,0
Negativa transfereringar
Skatt och allmänna egenavgifter724,0
Återbetalt studielån12,6
Betalt underhåll3,8
Övriga negativa transfereringar1,2
Summa negativa transfereringar741,6
Disponibel inkomst 2 184,4
LADDA NER
Källa: SCB (Inkomster och skatter)
* Tidigare benämnt förtidspension. ** Sjuklön utbetald av arbetsgivare ingår i löneinkomst. *** Tidigare benämnt socialbidrag.