Världshandelns utveckling

Senast uppdaterad: 2025-08-27

Data för varje månad mellan mars och juni 2025 visar att volymen i världshandeln har minskat successivt månad för månad. På längre sikt har den däremot återhämtat sig efter den kraftiga nedgången under coronapandemin.

Sedan mitten av 1900-talet har världshandeln ökat kraftigt. För femtio år sedan motsvarade den totala exporten i världen drygt en tiondel av världens BNP. Idag ligger exportandelen på omkring 30 procent.

Vägen mot ett ökat handelsutbyte har dock inte varit spikrak. Ett tydligt exempel är coronapandemin, då volymen i världshandeln föll snabbt men återhämtade sig relativt fort. Även finanskrisen 2008 ledde till en markant nedgång i handelsvolymen.

Ökade handelspolitiska spänningar det senaste decenniet

De senaste åren har präglats av ökade spänningar inom handelspolitiken, inte minst till följd av handelskonflikten mellan USA och Kina. Det senaste året har dessutom kännetecknats av ökad geopolitisk oro, med höjda tullar som har dämpat den globala handeln. Den globala exportandelen har fallit något sedan toppen för omkring tio år sedan.

Även längre tillbaka har det förekommit perioder av relativt svag handelstillväxt, till exempel under första halvan av 1980-talet. För att motverka sådan stagnationstagnation: har man genom åren försökt enas internationellt om gemensamma regelverk och principer för handeln. Numera är listan över olika multilaterala handelsöverenskommelser ganska lång.

År 1947 undertecknades GATTGATT: (General Agreement of Tariffs and Trade) av 23 länder. Antalet anslutna växte därefter successivt. Sverige undertecknade exempelvis avtalet tre år senare, 1950. En annan viktig institutionell milstolpe var de handelsförhandlingarna som inleddes inom den så kallade UruguayrundanUruguayrundan: 1986. Dessa resulterade i att WTOWTO: (World Trade Organization) bildades 1995. Att nå ytterligare framsteg inom WTOWTO: har dock visat sig komplicerat. De nuvarande förhandlingarna, DoharundanDoharundan:, har gått trögt på grund av motsättningar kring jordbruk och tullar på industrivaror. Istället har många länder under senare år valt att satsa på bilaterala avtal.

Företagen är ofta beroende av internationella flöden

Parallellt med handelsförhandlingar och bildandet av internationella organisationer har företagen blivit allt mer gränsöverskridande. Allt fler kan beskrivas som multinationella, det vill säga företagföretag: med verksamhet i flera länder. Även produkterna är idag ofta globala och innehåller inte sällan komponenter tillverkade i en rad olika länder. Denna utveckling har i sin tur bidragit till att öka de globala handelsflödena.

Att produkter idag består av många importerade insatsvaror och tjänstertjänster: är dessutom en faktor som gör det ännu mer kostsamt att föra en protektionistisk politik. Om tullar sätts på importimport: blir nämligen även inhemskt producerade varorvaror: dyrare och mindre konkurrenskraftiga, eftersom kostnaden för insatsvarorna stiger.