Hushållens syn på ekonomin
Senast uppdaterad: 2025-05-22
Svenska hushåll är mer pessimistiska än tidigare, både vad gäller den egna ekonomin och Sveriges ekonomi. Undersökningar om hushållens syn på den aktuella ekonomiska situationen, såväl den egna som Sveriges, samt deras förväntningar inför det kommande året, speglar konjunkturläget och kan användas för att göra prognoser om framtida BNPBNP:-tillväxttillväxt:.
De två diagrammen Hushållets ekonomi och Hushållens kapitalvaruinköp visar hur hushållen uppfattar sin egen ekonomiska situation. Kapitalvaruinköp avser inköp av större varorvaror:, till exempel möbler, vitvaror och elektronik. Historiskt sett har hushållen haft en relativt stabil och positiv syn på sin ekonomi. Detta mönster bröts däremot i samband med coronapandemin. Sedan dess har hushållens syn på ekonomin varierat mer kraftigt, med större svängningar i både optimism och pessimism jämfört med den tidigare trenden.
Diagrammen visar också att hushållen historiskt sett varit mer optimistiska om sin framtida ekonomi än om den nuvarande. Samtidigt har de varit mer pessimistiska i sina förväntningar kring framtida kapitalvaruinköp. Sedan hösten 2022 har denna trendtrend: däremot vänt. Undersökningarna visar nu att hushållen är mer optimistiska både när det gäller sin ekonomiska framtid och sin vilja att spendera mer pengarpengar: på kapitalvaror inom det kommande året jämfört med idag.
En liknande trendtrend: går att utläsa från diagrammet Hushållens syn på ekonomin i Sverige. Sedan coronapandemins utbrott i mars 2020 har hushållen varit mer pessimistiska vad gäller Sveriges ekonomiska situation idag jämfört med förväntningarna om ett år. Hushållens syn på ekonomin i Sverige svänger snabbare och kraftigare jämfört med hushållens syn på sin egen ekonomiska situation. Det kan bero på att den påverkas mer av nyheter och globala händelser, även innan de hinner få en konkret effekt på hushållens syn på sin egen ekonomi.
När det gäller diagrammet Hushållens syn på arbetslösheten har den blå linjen legat högre än den röda över tid. Det innebär att fler hushåll tror att arbetslösheten i Sverige kommer att öka under det kommande året jämfört med hur många hushåll som uppgett att risken för att själva bli arbetslösa under det senaste året har ökat. Både diagrammet Hushållens syn på ekonomin i Sverige och Hushållens syn på arbetslösheten visar hushållens syn på utvecklingen i svensk ekonomi.
Historiska kriser som finanskrisen 2008-2009, coronapandemin 2020 och inflationschocken 2022 har satt tydliga spår i såväl hushållens syn på sin egen ekonomi som synen på den svenska ekonomin. Under inledningen av 2025 syns en tydlig pessimism både vad gäller nuläget och framtidstron, vilken kan kopplas till den geopolitiska oron och den fortsatta ekonomiska osäkerheten.
Hur beräknas nettotalet i diagrammen?
Nettotalet räknas ut som skillnaden mellan andelen hushåll som till exempel svarat ”ökat” eller ”förbättrats”, och andelen som svarat ”minskat” eller ”försämrats”.
Till exempel, om 40 procent av hushållen uppger att deras ekonomi har förbättrats jämfört med för tolv månader sedan, och 10 procent att den har försämrats (medan resterande 50 procent anser att den är oförändrad), blir nettotalet 30 (40 minus 10).
Nettotalet kan därmed variera mellan -100 (om alla hushåll ger ett negativt svar) och +100 (om alla ger ett positivt svar).
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.