Näringslivets prisplaner
Senast uppdaterad: 2026-05-28
Näringslivets prisplaner kan ge en tidig bild av inflationen. I maj uppger Företag:företag i samtliga sektorer, utom tjänstesektorn, att de väntar sig höjda försäljningspriser. Prisplanerna visar skillnaden mellan andelen företag som räknar med höjda respektive sänkta priser och säger därför inget om storleken på de förväntade prisförändringarna.
Näringslivets prisplaner påverkar inflationen
I Konjunkturbarometern ställs frågor till Företag:företag inom olika sektorer om deras planer på att höja, sänka eller behålla priserna oförändrade under de kommande tre månaderna. Resultaten ger en indikation på vilka sektorer som ser behov av prisförändringar och i vilken riktning. Om en stor andel företag planerar att höja priserna kan det tyda på ökande kostnadstryck i ekonomin, vilket i sin tur kan driva upp inflationen. Motsatsen gäller om få företag planerar prisökningar. Då kan det signalera ett mer dämpat kostnadstryck.
Riksbanken:Riksbanken kan använda informationen om prisplaner för att bedöma den framtida prisutvecklingen, vilket i sin tur påverkar Penningpolitiken:penningpolitiken. Till exempel kan höga förväntade prisökningar bidra till beslut om höjda styrräntor för att dämpa inflationstrycket.
Vad betyder nettotalen i diagrammet?
För att enklare kunna presentera och analysera resultaten från barometerundersökningen används nettotal. Nettotalet beräknas som skillnaden mellan andelen som uppger att priserna ska öka och andelen som anger att priserna ska minska. På så sätt hamnar nettotalet alltid mellan -100 (om alla svarande ger ett negativt svar) och +100 (om alla ger ett positivt svar).
Antag att 40 procent av företagen uppger att de planerar att höja priserna, 10 procent att de tänker sänka och 50 procent att priserna ska vara oförändrade. Nettotalet blir i det här fallet 30 (40 – 10 = 30).