Växelkursutveckling

9,09Kronor per dollar
nov-18

Växelkursen påverkas av en rad olika faktorer. Till exempel inverkar justeringar av centralbankernas styrräntor, hur stabilt läget är på de finansiella marknaderna och hur förväntningar förändras om den framtida ekonomiska utvecklingen.

Diagrammet visar utvecklingen av den svenska kronan gentemot dollarn och euron sedan 1993. Sedan hösten 1992 har Sverige haft rörlig växelkurs vilket innebär att valutan kan fluktuera fritt och inte är knuten till någon annan valuta. Rörlig växelkurs innebär att värdet på svenska kronan beror på efterfrågan och utbud.

Hur mycket en euro kostar i svenska kronor var tämligen stabilt fram till andra halvåret 2008 då den internationella finanskrisen medförde turbulens på valutamarknaderna. Kostnaden i svenska kronor för dollarn har däremot varierat kraftigt över tiden, även före finanskrisen.

Växelkursutvecklingen bestäms av förändringar på de finansiella marknaderna. Centralbankernas styrräntor, exempelvis Riksbankens reporänta, spelar en viktig roll här. En sänkning av räntan kan tillfälligt försvaga kronan och vice versa. Den lägre räntan minskar avkastningen på räntebärande värdepapper vilket skapar ett kapitalutflöde till andra länder där avkastningen är högre. Detta minskar efterfrågan på svenska kronor och valutan försvagas.

Även förväntningar om framtiden spelar stor roll. Om många marknadsaktörer till exempel börjar se mer pessimistiskt på den svenska ekonomiska utvecklingen kan detta leda till en svagare krona eftersom man då ser framför sig en mer expansiv penningpolitik.  

kort sikt är även stabiliteten på de finansiella marknaderna viktig. När det råder oro på de finansiella marknaderna tenderar investerare att söka sig till större valutor och minska exponeringen mot mer perifera marknader. Mindre valutor som den svenska kronan kan då försvagas påtagligt. Detta såg vi tydligt under finanskrisens inledande och mest akuta fas när både dollarn och euron på kort tid ökade i värde jämfört med den svenska kronan.

Kronförsvagningen under finanskrisen bröt en trend som hade hållit i sig sedan början på 2000-talet, där dollarn under flera tappat i värde gentemot kronan. Redan undan 2009 började dock kronan återigen att stärkas och var relativt fort tillbaka på ungefär samma nivå före finanskrisen. Under perioden 2014-2016 vände riktningen återigen och kronan försvagades gentemot både euron och dollarn. Särskilt dollarn blev under dessa år väsentligt dyrare. Under 2017 fortsatte kronan att tappa gentemot euron, men stärktes åter gentemot dollarn. Tendensen hittills under 2018 har varit att kronan försvagats gentemot både dollarn och euron.

Ser man mer långsiktigt på växelkursutvecklingen spelar även andra faktorer in. Till exempel kan både produktivitetsutvecklingen och bytesförhållandet inverka. Om produktiviteten stiger långsammare i Sverige jämfört med omvärlden kan man förvänta sig en långvarigt svagare växelkurs. Samma effekt kan förväntas om bytesförhållandet, det vill säga förhållandet mellan svenska importpriser och exportpriser, försvagas trendmässigt.