Styrräntan
2026-02-10
Senast uppdaterad: 2026-01-29
Riksbanken:Riksbanken beslutade i januari att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Räntan har legat på denna nivå sedan september 2025 och väntas enligt prognosmakare förbli oförändrad även under 2026. Den nuvarande räntenivån bedöms bidra till att stärka konjunkturen och att inflationen på sikt stabiliseras kring målet.
Riksbankens Styrränta:styrränta (tidigare kallad Reporäntan:reporäntan) används för att påverka Efterfrågan:efterfrågan i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken:Riksbanken dämpa konjunktursvängningar och se till att inflationen ligger i linje med inflationsmålet.
Sedan 1993 är Riksbankens huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan 1999 är detta uppdrag även lagstadgat.
Kravet på ett fast penningvärde tolkas av Riksbanken:Riksbanken som att inflationen ska vara låg och stabil. Det konkreta målet är att inflationen, mätt som förändringen i konsumentprisindex med fast Ränta:ränta (KPIF:KPIF), ska uppgå till omkring två procent per år. Riksbankens verktyg för att påverka inflationen är att justera styrräntan.
Hur påverkar ränteförändringar ekonomin?
Förenklat kan man säga att styrräntan fungerar som en gas och en broms i ekonomin. Riksbanken:Riksbanken gör löpande bedömningar av konjunkturläget i Sverige och omvärlden och beslutar om styrräntan ska ändras eller ligga kvar. Besluten baseras på förväntningar om den framtida utvecklingen för Inflation:inflation och Konjunktur:konjunktur, eftersom ränteförändringar inte får genomslag direkt. Det kan ta upp till ett år, eller längre, innan effekterna slår igenom fullt ut i ekonomin.
Om Riksbanken:Riksbanken bedömer att inflationstrycket riskerar att bli för högt höjer de styrräntan. Då stiger räntorna i ekonomin, vilket gör det dyrare för hushåll och Företag:företag att låna Pengar:pengar. Det leder till att konsumtion och investeringar dämpas. Den samlade Efterfrågan:efterfrågan i ekonomin minskar, vilket gör att prisökningarna dämpas och inflationen sjunker. En höjning av styrräntan kan alltså kyla av ekonomin och motverka Överhettning:överhettning i en Högkonjunktur:högkonjunktur.
Omvänt bidrar en sänkt Styrränta:styrränta till att räntorna i ekonomin sjunker. Lägre räntor ökar viljan att investera och konsumera. Följden blir ökad belåning, högre produktion och ett ökat tryck på löner och priser, det vill säga ett ökat inflationstryck. En sänkt styrränta fungerar därför som en stimulans i en Lågkonjunktur:lågkonjunktur.
Riksbankens justeringar av styrräntan påverkar även växelkursen. När Riksbanken:Riksbanken höjer styrräntan blir det mer attraktivt att placera Pengar:pengar i svenska räntebärande tillgångar, eftersom avkastningen stiger. Utländska investerare kan då vilja köpa svenska Obligationer:obligationer eller placera pengar i svenska banker. För att göra det måste de köpa kronor, vilket ökar Efterfrågan:efterfrågan på valutan. Ökad efterfrågan tenderar att leda till att kronan stärks. En starkare krona kan i sin tur bidra till lägre Inflation:inflation, eftersom det till exempel blir billigare för Företag:företag att importera Varor:varor.