Styrräntan

Senast uppdaterad: 2024-09-30

Riksbanken beslutade i september att sänka styrräntan till 3,25 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer Riksbanken att räntan kan sänkas även vid de två återstående penningpolitiska mötena i år.

Riksbankens styrräntastyrränta: (som tidigare hette reporäntanreporäntan:) används för att öka eller minska efterfråganefterfrågan: i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker RiksbankenRiksbanken: motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.

RiksbankenRiksbanken: har sedan 1993 som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan 1999 är detta också lagstadgat. Kravet att hålla ett fast penningvärdet tolkas av RiksbankenRiksbanken: som att inflationstakten ska vara låg och stabil. Konkret är målet att inflationstakten, mätt som förändringen av konsumentprisindex, KPIFKPIF:, ska hållas kring 2 procent per år. Ett viktigt verktyg som RiksbankenRiksbanken: kan påverka inflationstakten med är genom justeringar av styrräntan.

Hur påverkar ränteförändringar ekonomin?

Lite förenklat kan man säga att styrräntan fungerar som en gas och broms inom ekonomin. RiksbankenRiksbanken: gör återkommande bedömningar av det svenska och internationella konjunkturläget , och tar beslut om styrräntan främst baserat på förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen.

Om RiksbankenRiksbanken: bedömer att de behöver dämpa det framtida inflationstrycket höjs styrräntan. Eftersom bankernas utlåningsräntor följer styrräntan så leder det till en minskad investeringsvilja, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser . Det minskar i sin tur det allmänna efterfrågetrycket och då även inflationen. En höjning av styrräntan kyler alltså av ekonomin för att undvika överhettningöverhettning: under en högkonjunkturhögkonjunktur:.

Omvänt bidrar en sänkt styrräntastyrränta: till att marknadsräntorna sjunker. Sjunkande marknadsräntor ger ökad vilja att konsumera och investera . Följden blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion och ett tryck uppåt på löner och priser, det vill säga ett ökat inflationstryck. En sänkt styrräntastyrränta: fungerar därför som stimulans i en lågkonjunkturlågkonjunktur:.

Det är viktigt att poängtera att en räntejustering inte får genomslag direkt på ekonomin. Det kan ta något år innan räntejusteringen slår igenom fullt ut. Det som i huvudsak styr Riksbankens beslut är därför inte dagens inflationinflation: utan förväntningar om framtida inflationinflation:.

Läs också

Räntebanan

Penningpolitiken vägleds av prognoser för den ekonomiska utvecklingen. I samband med Riksbankens penningpolitiska beslut publiceras bland annat en räntebana. Räntebanan är en bedömning av hur styrräntan kommer att utvecklas framöver.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.