Elevantalet styr kostnaderna

Publicerad: 2011-09-15

I Sverige ökar andelen elever som väljer att gå i friskolafriskola: istället för kommunal skola. Men, fortfarande verkar många ha svårt att hålla isär begreppen friskolafriskola: och privat skola. Sanningen är att 99,9 procent av all utbildningutbildning: finansieras av offentliga medel, men drivs av olika aktörer.

Fortfarande går en majoritet av alla gymnasieelever i kommunala skolor. Men trenden mot att fler och fler väljer friskolor är tydlig. Läsåret 02/03 gick 90 procent av alla gymnasieelever i en kommunal skola. I år är andelen 75 procent. Det finns nästan lika många fristående skolor som det finns kommunala, det är dock vanligt att de fristående skolorna är mindre och har färre elever per skola.

Det finns också stora regionala skillnader. I 278 av Sveriges 290 kommuner finns minst en gymnasieskola:

• I fem av dessa finns endast fristående gymnasieskolor.
• I 273 kommuner finns alltså kommunala skolor.
• I totalt 118 kommuner finns det fristående skolor.
• Alltså, fler än hälften av kommunerna har endast kommunala gymnasieskolor.

Utbildning kostar

Internationellt sett har kostnaderna per elev ökat. Genomsnittsökningen i OECDOECD: är 34 procent mellan 2000 och 2008. Utbildningskostnaderna per elev stiger även i Sverige, men inte så mycket . Det beror på att vi redan lägger en stor andel av de totala utgifterna på utbildningutbildning: och redan tillhör de länder inom OECDOECD: som satsar mest pengarpengar: på skolväsendet.

I Sverige går 4,3 procent av BNPBNP: till utbildningutbildning: upp till och med gymnasienivå. Vi har absolut lägst andel utbildningutbildning: av OECDOECD:-länderna som finansieras privat. Hela 99,9 procent finansieras via skattemedel. Genomsnittet i EUEU: och OECDOECD: är 93,5 respektive 93 procent.

Hålla isär begreppen

En försumbar andel av utbildningen i Sverige bekostas alltså av privata medel. Den utbildningutbildning: som betalas privat är den som bedrivs vid privatskolor. Det finns väldigt få privatskolor i Sverige. Däremot har Sverige sedan det fria skolvalet och friskolereformen infördes ett stort inslag av friskolor.

En friskolafriskola: är en skola med annan huvudman än kommunen som via skolpengen får lika mycket för en elev som hans eller hennes utbildningutbildning: hade kostat i den kommunala skolan.

Huvudmannen kan till exempel vara en fristående skola, ett kommunalförbundkommunalförbund: eller en annan kommun än hemkommunen. Man kan alltså välja att gå i en så kallad friskolafriskola: eller i en annan kommunal skola. De privata skolorna ingår inte i skolvalet och bekostas inte av elevens skolpengskolpeng:.

Kontroll och kostnader

Alla skolor i Sverige står under samma kontroll hos Skolverket och Skolinspektionen. Friskolorna följer samma regler som de kommunala skolorna gör, med ett undantag. När det gäller antagning av elever så kan friskolor basera sin antagning till grundskolan på kötid, syskonförtur eller närhetsprincip, de två senaste gäller också för de kommunala skolorna. När det gäller antagning till gymnasiet är grundskolebetygen avgörande.

Att fler och fler elever väljer friskolor innebär alltså inte att de offentliga utgifterna för utbildningutbildning: krymper. Det som händer är att andra än kommunala huvudmän ger eleverna utbildningutbildning: och får betalt via skolpengen. De totala utgifterna är som sagt relativt konstanta och ändras bara om antalet elever totalt sett stiger eller sjunker eller om själva skolpengen ändras.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.