Människorna bakom tillväxten
Publicerad: 2011-06-09
Den ekonomiska tillväxten är ett resultat av människors arbete över tid. För att det ska fungera behövs både företagare och arbetsgivare samt anställda. Men hur ser den genomsnittlige företagaren och anställde egentligen ut i Sverige?
Tillväxt skapas främst i privat sektor
Den ekonomiska tillväxten i ett land, det vill säga en ökning av BNP över tid, är det vanligaste sättet att mäta den övergripande utvecklingen. Det handlar om produktionen och konsumtionen av varor och tjänster, till exempel bilar, mat, kläder eller skolgång och vård. Ungefär 80 procent av de varor och tjänster som produceras i Sverige kommer från den privata sektorn. Resten skapas främst inom den offentliga sektorn. Detta innebär att Sveriges tillväxt, precis som de flesta andra ländernas tillväxt, främst drivs av utvecklingen inom den privata sektorn.
Människor, drivkraften bakom tillväxten
Tillväxt är dock inget som automatiskt uppkommer av sig själv. Det är snarare resultatet av människors drivkraft och engagemang. Dels finns det företagare och arbetsgivare och dels finns det arbetstagare. Utan båda dessa skulle ingen utveckling eller tillväxt vara möjlig. Men hur ser den genomsnittlige företagaren och den genomsnittlige anställde i Sverige egentligen ut?
Källa: SCB, Företagarna
*statistik från rapporten "Tio arbetsveckor mer till 70 procent av lönen", april 2011, av Företagarna.
Not: relativ sjukfrånvaro är sjukfrånvaron som andel av överrenskommen arbetstid. Notera också att framtagandet och jämförelsen av den genomsnittlige företagaren och anställde är ungefärlig och generell.
Många likheter men olika branscher
Både den genomsnittlige företagaren och anställde är en man, född i Sverige och bosatt i Stockholm, runt eller lite under 50 år samt troligen utan eftergymnasial utbildning.
Den genomsnittlige företagaren driver sitt företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Majoriteten av företagarna driver mycket små företag, antingen helt utan eller med färre än 10 anställda. Den genomsnittlige anställde arbetar däremot snarare inom tillverkningsindustrin eller med utvinning, energi samt miljö. Den genomsnittlige anställde arbetar också i ett litet företag, dock med upp till 50 anställda.
Skillnader mellan män och kvinnor
Vad gäller könsuppdelningen är det troligen inga nyheter att både den genomsnittlige anställde och företagare båda är män. Nästan 75 procent av alla företagare är män. Bland de anställda är uppdelningen betydligt jämnare, hälften är män och hälften kvinnor. Flest anställda finns dock i privat sektor. Där är ungefär 60 procent män. Anledningen är att kvinnor i högre utsträckning arbetar inom den offentliga sektorn.
En intressant aspekt vid jämförelser mellan män och kvinnor är att kvinnorna är mer välutbildade än männen, både bland företagarna och bland de anställda. Ungefär 30 procent av de manliga företagarna har en eftergymnasial utbildning, att jämföras med drygt 40 procent för kvinnliga företagare. Bland de manliga anställda har 37 procent en eftergymnasial utbildning, bland kvinnliga anställda är denna siffra 46 procent.
Företagare arbetar mer till mindre betalt
Den genomsnittlige företagaren lägger ner 40-43 timmar per vecka i arbetstid. Det kan jämföras med den genomsnittlige anställde som lägger ner ungefär 34 timmar per vecka i faktisk arbetstid. Företagaren arbetar med andra ord 6-9 timmar mer i veckan jämfört med den genomsnittlige anställde.
man valde att vara företagare på grund av möjligheterna att påverka sin arbetssituation
Enligt en ny rapport från organisationen Företagarna visar en studie på att den genomsnittlige företagaren har en lägre bruttoinkomst jämfört med den anställde. Sammantaget innebär detta att en företagare tenderar att arbeta mer men få mindre betalt jämfört med en anställd.
I en undersökning från Tillväxtverket ställdes frågan varför man väljer att bli företagare istället för att vara anställd. Majoriteten av företagarna svarade att man valde att vara företagare på grund av möjligheterna att påverka sin arbetssituation och möjligheterna till personlig utveckling.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
