Statsskulden

1 132,5 miljarder kronor
apr-22

Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade skulden kraftigt och var i mitten av årtiondet uppe i cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, uppgick under dessa år till över 70 procent men har under senare år minskat till lite drygt 20 procent.

Statsskulden påverkas framför allt av hur statens utgifter och inkomster förhåller sig till varandra. Om staten har högre utgifter än inkomster innebär det att staten måste låna pengar för att täcka underskottet. Utöver detta betalas ränta på statsskulden. Skulden påverkas också av till exempel valutakursförändringar då skulden finansieras med lån i både svensk och utländsk valuta.

Statsskulden som andel av bruttonationalprodukten, BNP, uppgick till 22 procent i slutet av 2021. Genom att sätta skulden i relation till BNP kan man jämföra statsskuldens storlek med landets totala ekonomi. Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna blivit betydligt starkare och den statliga skuldsättningen har gått ner.

Som mest uppgick statsskulden till över 70 procent av BNP under den tidiga delen av 1990-talet. Bakom nedgången ligger besparingar som gjordes i mitten av 90-talet och en relativt stark ekonomisk tillväxt. Staten har också fört över pengar från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier i bland annat Telia. Även det finanspolitiska ramverket, som funnits på plats sedan mitten av 90-talet, har varit av central betydelse genom att det satt upp tydliga mål och restriktioner för finanspolitiken. Tillsammans har dessa saker gjort att statsskulden, mätt som andel av BNP, sjunkit relativt snabbt.

Internationellt sett är den svenska statsskulden låg. Vi hör till de EU-länder som har allra lägst offentlig skuldsättning. Detta framgår om man jämför den så kallade Maastrichtskulden, vilket är den konsoliderade, eller samlade skulden, för staten och kommunerna. I den okosoliderade skulden, som visas i diagrammet ovan, ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. Riksgälden använder sig av just detta mått och det är också den okonsoliderade skulden som ligger till grund för statsskuldsräntorna.

Myndigheten som ansvarar för att förvalta statsskulden är Riksgälden. De ska förvalta skulden så att kostnaderna minimeras samtidigt som de ska ta hänsyn till riskerna. Det betyder att Riksgäldens bedömning av hur de ska förvalta skulden är ekonomisk och inte politisk. Det är också kostnaderna och riskerna som avgör hur stor del av skulden som ska lånas i svensk respektive utländsk valuta.

2021 finansierades skulden främst genom lån i svenska kronor via obligationer och i viss utsträckning statsskuldsväxlar. Endast en mycket liten andel lånas direkt från privatpersoner och mindre företag, ofta i form av premieobligationer. Resterande lånas av stora pensionsfonder, försäkringsbolag, kommersiella banker och Sveriges Riksbank, men också utländska centralbanker.

Statsskuld efter kontopost

År 2021

MdkrProcent
Statsobligationer76663,8
Gröna obligationer201,7
Premieobligationer20,2
Statsskuldväxlar13811,5
Övriga inhemska lån342,9
Lån i utländsk valuta23920,0
Summa statsskuld1 200100,0
LADDA NER
Källa: SCB
Beloppen i tabellen avser genomsnittlig skuld 2021.