Offentlig bruttoskuld - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-04-22

Enligt EUEU::s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNPBNP: - ett krav som flera ar svårt att uppfylla. Sverige hör dock till de medlemsstater med lägst skuldsättning, med en nivå på endast cirka 33,5 procent av BNPBNP:.

Enligt EUEU::s stabilitets- och tillväxtpakt får den offentliga konsoliderade bruttoskulden, den så kallade MaastrichtskuldenMaastrichtskulden:, inte överstiga 60 procent av BNP. Ett annat krav är att det årliga budgetunderskottet inte får vara större än tre procent av BNPBNP:. Flera medlemsländer har under lång tid haft svårt att leva upp till dessa kriterier. Särskilt i samband med finanskrisen 2008-2009, och den efterföljande eurokrisen, ökade skuldsättningen markant. Den genomsnittliga skuldkvoten i EUEU: steg då kraftigt och ligger idag på omkring 82 procent. Vissa länder har till och med en skuldsättning som överstiger 100 procent av BNPBNP:. Särskilt Grekland och Italien utmärker sig i detta avseende.

En hög offentlig skuldsättning minskar det finanspolitiska handlingsutrymmet vid lågkonjunkturer. För att skapa visst svängrum när coronapandemin slog till, beslutade EUEU: i mars 2020 att undanta satsningar kopplade till krisåtgärder från de ordinarie reglerna. Trots dessa tillfälliga lättnader har medlemsländerna fortfarande olika förutsättningar att bedriva en expansiv finanspolitikfinanspolitik:, främst på grund av skillnader i skuldsättning. På längre sikt kan skuldsättningen minska antingen genom att skulden amorteras, eller om BNPBNP: ökar i snabbare takt än skulden. På motsvarande sätt kan skuldkvoten öka vid en lågkonjunkturlågkonjunktur: när BNPBNP: faller, eller om skulden växer snabbare än ekonomin.

Sedan skuldsättningen nådde sin topp i samband med 1990-talskrisen har Sveriges offentliga skuld minskat trendmässigt. Visserligen har skuldkvoten ökat något under perioder av lågkonjunkturlågkonjunktur:, men den övergripande utvecklingen har varit tydligt nedåtgående. En viktig förklaring är det finanspolitiska ramverk som infördes i början av 1990-talet och som därefter har vidareutvecklats. Redan år 2000 föll Sveriges skuldsättning under 60-procentsgränsen, och idag ligger den på 33,5 procent av BNPBNP:. Det gör Sverige till ett av de EUEU:-länder med lägst offentlig skuldsättning.

Det andra kravet: att ett enskilt års budgetunderskottbudgetunderskott: inte får överstiga tre procent av BNPBNP:, har också visat sig vara svårt att uppfylla. Under 2024 lyckades drygt hälften av EUEU::s medlemsländer hålla sig inom denna gräns. Rumänien hade det största underskottet, motsvarande hela 9,3 procent av BNPBNP:. Även EUEU:-genomsnittet var högt, med ett underskott på i snitt 3,2 procent. Sverige klarade sig däremot något bättre, med ett underskott på 1,5 procent av BNPBNP:, vilket var elfte bäst bland EUEU:-länderna.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.