Offentlig bruttoskuld - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-04-22

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP - ett krav som flera ar svårt att uppfylla. Sverige hör dock till de medlemsstater med lägst skuldsättning, med en nivå på endast cirka 33,5 procent av BNP.

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får den offentliga konsoliderade bruttoskulden, den så kallade Maastrichtskulden, inte överstiga 60 procent av BNP. Ett annat krav är att det årliga budgetunderskottet inte får vara större än tre procent av BNP. Flera medlemsländer har under lång tid haft svårt att leva upp till dessa kriterier. Särskilt i samband med finanskrisen 2008-2009, och den efterföljande eurokrisen, ökade skuldsättningen markant. Den genomsnittliga skuldkvoten i EU steg då kraftigt och ligger idag på omkring 82 procent. Vissa länder har till och med en skuldsättning som överstiger 100 procent av BNP. Särskilt Grekland och Italien utmärker sig i detta avseende.

En hög offentlig skuldsättning minskar det finanspolitiska handlingsutrymmet vid lågkonjunkturer. För att skapa visst svängrum när coronapandemin slog till, beslutade EU i mars 2020 att undanta satsningar kopplade till krisåtgärder från de ordinarie reglerna. Trots dessa tillfälliga lättnader har medlemsländerna fortfarande olika förutsättningar att bedriva en expansiv finanspolitik, främst på grund av skillnader i skuldsättning. På längre sikt kan skuldsättningen minska antingen genom att skulden amorteras, eller om BNP ökar i snabbare takt än skulden. På motsvarande sätt kan skuldkvoten öka vid en lågkonjunktur när BNP faller, eller om skulden växer snabbare än ekonomin.

Sedan skuldsättningen nådde sin topp i samband med 1990-talskrisen har Sveriges offentliga skuld minskat trendmässigt. Visserligen har skuldkvoten ökat något under perioder av lågkonjunktur, men den övergripande utvecklingen har varit tydligt nedåtgående. En viktig förklaring är det finanspolitiska ramverk som infördes i början av 1990-talet och som därefter har vidareutvecklats. Redan år 2000 föll Sveriges skuldsättning under 60-procentsgränsen, och idag ligger den på 33,5 procent av BNP. Det gör Sverige till ett av de EU-länder med lägst offentlig skuldsättning.

Det andra kravet: att ett enskilt års budgetunderskott inte får överstiga tre procent av BNP, har också visat sig vara svårt att uppfylla. Under 2024 lyckades drygt hälften av EU:s medlemsländer hålla sig inom denna gräns. Rumänien hade det största underskottet, motsvarande hela 9,3 procent av BNP. Även EU-genomsnittet var högt, med ett underskott på i snitt 3,2 procent. Sverige klarade sig däremot något bättre, med ett underskott på 1,5 procent av BNP, vilket var elfte bäst bland EU-länderna.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.